Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Internmigration bland invandrade familjer <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
placeringsregionerna även om det ingick i den ursprungliga planen.<br />
Tillgången på lediga bostäder spelade istället den avgörande rollen<br />
8<br />
för var i landet flyktingarna placerades.TPF FPT Detta innebar att valet av<br />
boenderegion för den enskilde flyktingen gjordes av myndigheterna,<br />
och det är rimligt att tro att många nyanlända flyktingar<br />
hamnade i regioner eller kommuner med låg sysselsättningspotential<br />
och därmed fick de ett ogynnsamt utgångsläge. Även om ”Hela<br />
Sverige strategin” formellt frångicks 1989 spelar tillgången på lediga<br />
bostäder, och inte en gynnsam arbetsmarknadssituation och<br />
tillgång till arbete, fortfarande stor roll för var i landet nyanlända<br />
flyktingar skall bosätta sig. Här finns det flera exempel där boendepolitiken<br />
går före arbetsmarknadschanser. Storstadsregionerna,<br />
där jobben finns och där chanserna är större att hitta rätt eller<br />
lämpligt jobb, är inget val för nyanlända flyktingar eftersom där<br />
9<br />
råder brist på bostäder.TPF FPT<br />
Mot denna bakgrund finns det skäl att förvänta sig att den geografiska<br />
rörligheten, dvs. internmigration inom värdlandets gränser<br />
är en aspekt som har betydelse för utlandsföddas inkomstutveckling<br />
i allmänhet och flyktingarnas inkomstutveckling i synnerhet.<br />
Det är med andra ord sannolikt att utlandsfödda, och då speciellt<br />
flyktingar, tjänar på att flytta inom det nya landets gränser relativt<br />
snart efter ankomsten till i det här fallet Sverige. Syftet med denna<br />
studie är således att undersöka huruvida internmigration eller flytt<br />
bland utlandsfödda i Sverige påverkar deras totala årliga inkomst.<br />
En ökad inkomst kan då tolkas som tecken på att utlandsfödda initialt<br />
hamnat i regioner där arbetsmarknadens behov illa matchar<br />
deras kompetens eller kunnande och därmed har begränsade chanser<br />
att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom om denna inkomstökning<br />
blir mindre för de utlandsfödda som har vistats länge<br />
i det nya landet, dvs. om inkomstökningen av intern migration<br />
avtar med vistelsetidens längd, är det ytterligare ett tecken på att<br />
argumenteringen ovan är rimlig. Det är också befogat att förvänta<br />
sig att den diskuterade inkomsteffekten skiljer sig åt mellan olika<br />
grupper av utlandsfödda. För det första kan skillnader vad gäller<br />
motiv, arbete eller politik, till invandringen vara relaterad till hur<br />
mycket information personen inhämtar i förväg. Personer som<br />
invandrar av arbetsmarknadsskäl har möjlighet att inhämta relevant<br />
information om värdlandet innan invandringen. Medan personer<br />
8<br />
TP PT För en mer detaljerad beskrivning av ”Hela Sverige strategin” se t.ex. Invandrarpolitiska<br />
kommittén (1996) och Statens invandrarverk (1997a, 1997b).<br />
9<br />
TP PT Se Integrationsverket (2003).<br />
248
Change language