Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Internmigration bland invandrade familjer
6
svenskar.TPF FPT Det som är gemensamt i dessa undersökningar är att
ingen enskild grupp når de inföddas inkomster, inte ens efter ca 20
7
år efter deras ankomst.TPF FPT Det finns dock skillnader mellan grupper
av personer födda i olika ursprungsländer. Personer födda i de nordiska
och västeuropeiska länderna verkar i viss utsträckning klara
sig bättre på arbetsmarknaden än gruppen som är födda i ett utomeuropeiskt
land. Detta trots att den sistnämnda gruppen visar den
kraftigaste inkomstökningen i takt med vistelsen i Sverige.
Dessa undersökningar visar att skillnaderna i inkomstutveckling
och därmed inkomstgapet mellan utlandsfödda och infödda svenskar
kan bero på ett flertal faktorer. Det kan bero på att olika grupper
av utlandsfödda har olika förutsättningar vad gäller så kallade
icke observerbara faktorer, såsom kvalifikationer, talang eller produktivitet.
Det kan även bero på skillnader i så kallade observerbara
faktorer, såsom utbildning, ålder eller sysselsättningsgrad i boenderegionen.
Ytterligare en förklaring kan vara att grupper födda i
olika ursprungsländer stöter på olika typer av barriärer vid ankomsten
och under etableringsfasen. För vissa grupper kan dessa
barriärer bli bestående medan för andra är de tillfälliga. En sådan
barriär kan vara bristande information hos nyanlända utlandsfödda
om arbetsmarknaden i det nya landet, i synnerhet vilka de bäst betalda
jobben är och mer intressant, i vilken del av landet dessa
arbeten är lokaliserade. Följaktligen kan nyanlända utlandsfödda
personer hamna i regioner eller kommuner som ur ett arbetsmarknadsperspektiv
kanske inte är de mest fördelaktiga. Detta kan ha
långvariga följder för dessa utlandsföddas chanser att hitta arbete/
sysselsättning som stämmer överens med deras färdigheter och
därmed lämpliga eller tillräckliga försörjningsmöjligheter. Naturligtvis
är inte dessa förklaringar ömsesidigt uteslutande, det är snarare
sannolikt att de samverkar och därmed gör att det kan skilja sig
mellan olika grupper av utlandsfödda.
En annan barriär som enbart gäller flyktingar (personer som har
kommit av politiska skäl) är den bosättningspolitik som infördes
1985 (kallad Hela Sverige strategin). Det primära syftet med politiken
var att undvika koncentration av personer som har kommit till
Sverige av politiska skäl, dvs. flyktingar, till regioner med redan hög
andel utlandsfödda såsom Stockholm, Göteborg och Malmö och
därmed åstadkomma en jämnare geografisk spridning av dem. I
praktiken togs dock ingen hänsyn till arbetsmarknadssituationen i
en sammanfattning av svenska studier se Arai m.fl. (1999).
PT Se t.ex. Rashid (2004).
6
7
TP PT För
TP
247