Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Internmigration bland invandrade familjer SOU 2006:59 storlek. Detta resultat verkar motsägelsefullt med tanke på att fler barn ofta innebär inkomstbortfall för en av makarna (som en följd av mamma- eller pappaledigheten). Men om den av makarna med den högsta lönen arbetar fler timmar per t.ex. vecka, så kan denna inkomstökning tillsammans med föräldrarpenningen överstiga det inkomstbortfall barnledigheten föranleder. Detta kan med andra ord utgöra en möjlig förklaring till varför familjeinkomsten ökar med ökat antal barn. Slutligen visar resultaten att ju högre familjeinkomst vid utgångsläget, dvs. vid 1995, desto långsammare växer familjens inkomster. Det innebär att inkomsten för familjer med låga inkomster ökar proportionellt mer jämfört med motsvarande för höginkomsttagande familjer. Sammanfattande slutsatser Denna studie har undersökt huruvida internmigration eller flytt inom Sverige bland nyanlända invandrade familjer påverkar deras totala årsinkomst. En ökad inkomst tolkas som indikation på att utlandsfödda initialt hamnat i regioner där arbetsmarknadens behov inte matchar deras kompetens eller yrkeserfarenheter och att de därmed har begränsade möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Om det dessutom visar sig att denna inkomstökning är större för de familjer som har vistats i Sverige en kortare tid, jämfört med dem som har vistats i Sverige en längre tid, är det ytterligare en indikation på att hypotesen kan bekräftas. Utlandsfödda definieras här som personer mantalsskrivna i Sverige 31 december både 1995 och 2000 men är födda i ett annat land än Sverige. Fyra olika grupper av invandrade familjer jämförs i analysen; nordiska, europeiska, asiatiska och flyktinginvandrare, dvs. familjer som antas ha kommit som flyktingar till Sverige. Familjer är definierade som gifta/sammanboende maka-make par som inte har skilt sig/separerat under undersökningstiden, dvs. under 1995– 2000. Migranter definieras som familjer som under perioden 1996– 1999 flyttat från en arbetsmarkandsregion (LA-region) i Sverige till en annan. Analysen är baserad på LOUISE-databasen kompletterad med Flytt-databasen. Studien visar att flyktingfamiljer som kort efter ankomsten flyttar till en annan region uppnår en högre årlig inkomst jämfört med både de familjer som inte flyttar och de som efter en längre vistelsetid flyttar. Slutsatsen är följaktligen att internmigration har en 258
SOU 2006:59 Internmigration bland invandrade familjer positiv effekt på inkomsten för nyanlända flyktingfamiljer. Detsamma kan dock inte sägas om de andra utlandsfödda grupperna. Deras inkomster verkar inte påverkas av huruvida de flyttar. En slutsats är att etablering som flykting ger ett sämre utgångsläge än andra typer av invandrare. Dessa resultat visar att empirin stöder hypotesen om att flyktingar har brist på relevant information om värdlandet i allmänhet och landets regionala arbetsdelningar i synnerhet och flyttar därför inom värdlandet i högre grad än andra grupper. Invandrade familjer vilka kommer som flyktingar flyttar i stor utsträckning och uppnår dessutom högre inkomstnivå som ett resultat av flytten. Hypotesen stämmer också vad gäller invandrade familjer som kommer från Norden och Europa, eftersom de flyttar i lägre utsträckning och flytt inte visar någon effekt på deras inkomster, liksom invandrade familjer som kommer från Asien eftersom inte heller de visar någon märkbar flytteffekt på inkomsten. Detta trots att de flyttar i ganska stor utsträckning (näst efter flyktingfamiljerna). Förklaringen kan vara att födda i Norden, Europa och Asien har större möjlighet att samla nödvändig och relevant information om det tilltänkta mottagarlandet redan innan själva invandringen genom att t.ex. besöka landet innan de bestämmer sig för att ta steget och invandra. Detta i sin tur kan öka deras chanser att hitta jobb som passar deras kvalifikationer eller kunnande. Denna möjlighet saknas dock av naturliga skäl för flyktingar. De hamnar därför på platser eller i regioner där deras kompetens eller humankapital inte passar arbetsmarknadens efterfråga på bästa sätt och måste därför flytta. Den kanske viktigaste slutsatsen är dock att hypotesen om nyanlända flyktingfamiljers begränsade möjligheter att ur ett arbetsmarknadsperspektiv själva välja lämplig boenderegion har stöd i empirin. Nyanlända flyktingar verkar hamna i regioner där tillgången på bostäder är god men där arbetsmarknadsläget inte är särskilt gynnsamt. Ett förslag till politiska åtgärder är att stimulera och till och med underlätta utlandsföddas, i allmänhet, och flyktingarnas, i synnerhet, geografiska rörlighet. Den senaste tidens krav på att begränsa flyktingarnas möjligheter att bosätta sig i vissa kommuner är ett exempel på en barriär som försvårar flyktingarnas etableringsmöjligheter. 259
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168:
SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170:
SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176:
5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178:
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205:
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 246 and 247: Internmigration bland invandrade fa
Page 263 and 264: 9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266: SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268: SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270: 10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272: SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 305 and 306: 11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308: SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?