Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2006:59
tent subjekt. I samband med genomförandet av åtgärden görs den
’normale invandraren’ till bärare av en kultur som saknar de sociala
färdigheter eller kompetenser som krävs för att arbeta och fungera i
Sveriges arbetsliv och organisationskultur.
Osman menar att den koppling som görs mellan de andras kulturella
olikhet och deras yrkeskompetens är en viktig komponent i
skapandet av en rangordning mellan ”vi” och ”dem”. Han betonar
att kontrollen och internaliseringen av en specifik uppförandekod
är dold i talet om kompetens eller språkbrister hos ”den andre”.
Föreställningen om ”den andre” som avvikare från normen tolkas
av Osman som ett sätt att förflytta fokus från institutionella diskriminerande
praktiker, diskriminering i allmänhet och ojämlika
maktförhållanden till den individuelle invandrarens förmåga eller
skyldighet att anpassa sig eller assimileras.
Osmans undersökning visar hur introduktionsåtgärder, inriktade
på att underlätta nyanländas möjligheter på arbetsmarknaden, i
praktiken fungerar som en disciplineringsinstans. Assimilationskraven
och nedvärderingen av individens tidigare erfarenheter blir
därmed en del i konstruktionen av ett inkompetent invandrarsubjekt.
Osmans studie avser en yrkesgrupp som trots hög status och
eftertraktad utbildning nedvärderas utifrån föreställningar om
kulturella skillnader. Men det är inte enbart kulturen som kan
uppfattas som ett problem, även den byråkratiska hanteringen av
nyanlända akademiker kan skapa oöverstigliga hinder för dem som
söker en plats i det svenska arbetslivet. När Ernesto Gutierrez kom
till Sverige med en civilingenjörsexamen och flera års erfarenhet i
en ledande ställning tvekade han inte en sekund om att han skulle
få ett arbete. Han var ung, talade två världsspråk och lärde sig
svenska snabbt. Fem år senare kan han berätta om sina erfarenheter
som arbetslös akademiker och rundgången mellan okvalificerade
jobb, praktiker och arbetslöshetsperioder i en skildring som tar
fasta på hur arbetsförmedlingen kunde ha agerat för att underlätta
hans inträde i arbetslivet. Hans berättelse är en uppmaning till
arbetsförmedlingen att se de arbetssökande som individer och att
visa mer empati och förståelse för deras behov.
Nationalekonomen Saman Rashids bidrag till denna antologi
fokuserar också på de nyanländas möjlighet till arbete. Bakgrunden
till studien i detta kapitel är inkomstgapet mellan utlandsfödda och
infödda svenskar. I tidigare studier lyfter förklaringarna fram skillnader
när det gäller faktorer som produktivitet och utbildning. Det
finns dock förklaringar som hänvisar till de barriärer som utlands-
24