Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> Strategisamhälle<br />
oundvikliga ”vi” kräver dock de andra som en slags kuliss. Att<br />
skapa ”vi” i strategier är oundvikligt. Det måste till allianser. Frågan<br />
är hur detta kan göras (Mouffe 2003).<br />
Att försöka avdramatisera görandet av den andra i antidiskrimineringsstrategier<br />
är vanligt, vilket också bidrar till svårigheten i att<br />
15<br />
komma åt den här delen av andrefieringsprocesserna.TPF<br />
FPT I artikeln<br />
”Vardagsrasim” skriver Philomena Essed att det nästan blivit tabubelagt<br />
att konfrontera individer med rasism i deras beteende (Essed<br />
2005). Att konfrontera individer med att de tänker utifrån en<br />
könsmaktsordning, som Mia Hanström gör, är däremot knappast<br />
problematiskt längre. Hanström har tillsammans med en rad andra<br />
namnkunniga jämställdhetsaktörer utarbetat mallar för kurser man<br />
kan gå för att bli uppmärksam på hur man själv upprepar könsmaktsordnande<br />
principer. Man ska se mönster genom att exempelvis<br />
spela in videofilm och se hur man agerar som lärare eller ledare,<br />
16<br />
man ska analysera hur man bemöter pojkar och flickor. TPF<br />
FPT Motsvarande<br />
värdegrundsstrategier för att komma åt rasistiska upprepningar<br />
i skolpersonals utförande av sitt arbete finns inte. Det betonas,<br />
till skillnad från jämställdhet mellan könen, inte heller som<br />
extra viktigt i läroplanen (Lpo 94). Ett skäl till detta kan återigen<br />
vara att det finns en stark föreställning om att rasism inte är ett<br />
strukturellt problem utan ett marginellt. Det handlar då om att ett<br />
redan förment verkligt upplyst ”vi” (inte bara ett som tror att det<br />
är det, som fallet antas vara med jämställdhetsarbete) ska upplysa<br />
andra. Att påvisa ett upprepande av rasistiska diskurser som skapar<br />
vita gemenskaper och vit subjektivitet och ytterst är villkoret för en<br />
pågående institutionalisering av rasism är därmed fortfarande ett<br />
riskfyllt projekt som kan falla tillbaka på den som konfronterar.<br />
Som forskarsamordnare i ett antal EU projekt som fokuserar<br />
diskriminering mot ickeheterosexuella samt transpersoner i arbetslivet<br />
har jag stött på exempel på hur man i ett europeiskt antidiskrimineringsarbete<br />
– bestående av en rad NGO:s fackföreningar,<br />
myndighetspersoner osv. – återskapar andrafieringsprocesser. Det<br />
gäller föreställningar om den jämställda västeuropén som kommit<br />
17<br />
längre än östeuropén, om stad och land,TPF<br />
FPT och inte minst om den<br />
15<br />
TP PT Den här problematiken återfinns inte bara i rasistiska sammanhang. Rikspolitiker, som<br />
arbetade med jämställdhet, betonade man att man inte diskriminerade homosexuella, det<br />
hävdades att man inte hade några sådana problem i de olika partierna De heteronormativa<br />
drag som återfanns i jämställdhetsarbetet uppfattades inte (Martinsson 2001).<br />
16<br />
TP PT Se ex 3r metoden, skapad av Gertrud Åström.<br />
17<br />
TP PT För vidare diskussioner om så kallad metronormativitet, då storstaden görs till det moderna på<br />
bekostnad av landsbygden, se Halberstam 2005.<br />
1<strong>59</strong>
Change language