Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
Emellertid finns det i somliga EU-länder en ambivalens kring att
anlita vissa typer av hushållstjänst på grund av historiska, hierarkiska
associationer i anslutning till dessa tjänster (Andall 2003:39).
”Pigdebattens” Sverige ett exempel på detta.
Marknaden för hushållstjänster speglar hierarkier och maktförhållanden
mellan olika sociala grupper, och nationalitet, ras och
etnicitet är ofta en viktig del av ”varan” som köps. Helma Lutz
hävdar att i alla europeiska länder finns etniska hierarkier som motsvarar
rasistiska stereotyper och påverkar prissättning för hushållstjänster
(2002:92). De som köper hushållstjänster och väljer ut vem
de vill skall utföra vad i deras hem (barnomsorg, städning, etc.)
förhåller de sig till sådana rasmässiga/etniska hierarkier, men även
till hierarkier inom sådana kategorier (Glenn 1992:10–11). Detta är
ett grundläggande motiv till att konsumtionen av hushållstjänster
tenderar att avspegla och återskapa ojämlikheter mellan kön, klasser,
etniska grupper och generationer (Rotkirch 2001:5). I synnerhet
när hushållstjänster innefattar barnomsorg definieras köparnas
preferenser utifrån föreställningar kring kön, språk, ålder, nationalitet,
religion, ras och etnicitet (Bakan och Stasiulis 1995:310,
Cox 1999:141, Narula 1999:161, de los Reyes och Mulinari
2005:109). ”Egenskaper” som flexibilitet och anpassningsbarhet
förknippas ofta med föreställningar om nationella, etniska och
rasmässiga ”drag” i samband med hushållstjänster: somliga (kvinnor)
anses ”bättre” och mer lämpade för vissa sysslor än andra i
olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Tidigare studier kring hushållstjänst fokuserar på antingen
exploatering eller agens (Lutz 2002:97). Men, som Mendez (1998)
påpekar, är det också nödvändigt att fokusera på både och; hur de
som utför och de som köper både omförhandlar, motarbetar och
fogar sig till maktrelationer i arbetsförhållanden. Det är inte givet
att köparen har ”övertaget,” vilket bl.a. handikappsrörelsen har
belyst (Williams 2001). Forskare har diskuterat utförarnas agens i
termer av ”transnationalism underifrån” (Anderson 2000, Moors
2003), strategisk intimitet/förtrolighet (Mendez 1998, Özyegin
2002) och förhandling. Ett exempel på detta är att spela på arbetsköpares
skuldkänslor (Lutz 2002:97, Mendez 1998:121), ta kontroll
över arbetsprocessen (Mendez 1998, Rollins 1985, Romero 2002),
professionalisera arbetet (Salziger 1991, Rollins 1985) och odla
kritiska perspektiv på tjänstekonsumtionen utifrån oppositionella/alternativa
positioner (Glenn 1992).
310