Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Förord
Utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering
tillsattes efter ett regeringsbeslut den 22 april 2004 och har i uppdrag
att identifiera och kartlägga mekanismer bakom strukturell/institutionell
diskriminering på grund av etnisk och religiös
tillhörighet. Resultaten ska redovisas successivt i syfte att ge
underlag för en fördjupad diskussion om och åtgärder mot strukturella
hinder för att alla medborgare ska kunna delta i samhällslivet
på lika villkor och med samma möjligheter. Föreliggande rapport
granskar den strukturella/institutionella diskrimineringen inom
arbetslivet och är utredningens tionde publikation.
Arbetets betydelse för integration har länge diskuterats av samhällsvetare.
Moderniseringens tendens till splittring och fragmentering
har gjort det moderna samhällsbygget till en ständigt aktuell
fråga. Tillgången till arbete är viktig för individer i arbetsför ålder
både för att kunna försörja sig och för att bidra till välfärden för
alla grupper i samhället. Detta förutsätter att alla samhällsmedlemmar
har lika rättigheter och möjligheter till arbete. Men forskning
om den svenska arbetsmarknaden visar att så är inte fallet. Vissa
arbetssökande särbehandlas negativt av olika skäl. Personer med
invandrarbakgrund, religiösa minoriteter och kvinnor hör till dessa
diskriminerade grupper på den svenska arbetsmarkanden.
Svårigheter att få ett arbete är dock inte det enda hindret för diskriminerade
grupper. Diskrimineringen av personer med invandrarbakgrund
i arbetslivet har hamnat i skymundan och är ett eftersatt
forskningsfält. De knappa satsningarna på forskning om diskriminering
överlag är ytterligare ett hinder för att nå kunskap om
detta.
I forskningen och debatten om ”invandrarna och arbetsmarknaden”
är det förhållandevis känt att en grupp människor under
benämningen ”invandrarna” tillskrivs kollektiva egenskaper vilket
påverkar deras chanser på arbetsmarkanden och i arbetslivet.