Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Välkommen till Kista Science City SOU 2006:59
Ögonblicksbild 2
Det är gott och väl efter 19. Jag ska precis lämna mitt kontor,
som jag delar med två kollegor, på IT-universitetet. När jag
kastar en blick över axeln ser jag det skräp och den oordning
som vi tre lämnar efter oss när dagen är slut. Ändå tänker jag
inte mer på det.
Nästa morgon är kontoret rent och prydligt. Någon har tömt
papperskorgen, svabbat golvet och torkat av borden.
Ögonblicksbild 3
Ett par med en dotter, fyra år gammal. Han har ett managementarbete
i ett av de teknologiska multinationella företagen
som finns i Kista. Hon äger en affär för barnkläder. De bor på
andra sidan stan i ett nyuppfört medelklassområde. Tid verkar
vara något som de har ont om i sina liv.
Ana är en ung boliviansk kvinna som vistas illegalt i Sverige.
Hon hämtar parets dotter från dagis, leker med henne, och städar
familjens lägenhet.
Ögonblicksbild 4
Bibi är en somalisk kvinna som bor i Kista och arbetar som
vårdbiträde på ett av Stockholms största sjukhus. I sitt dagliga
arbete lyfter och tvättar hon åldringar vars familjer vare sig har
tid eller kraft att ta hand om dem.
Zygmunt Bauman har argumenterat övertygande för att avfall
(“waste”), mänskligt och icke-mänskligt, är en väsentlig del av moderniteten
(Bauman, 2004). Avfall, menar han, är ett resultat av
modernitetens ordningsskapande (“order-building”) men också av
ekonomiska framsteg.
I modernitetens projekt ersatte det mänskliga förståndet spontaniteten
i konstruktionen av samhället. Moderniteten förutsatte en
tanke om framsteg – ekonomiska, teknologiska, sociala och kulturella
framsteg – en tanke om att världen kunde förändras i enlighet
med en förutbestämd form. En vision om ordning, om en samhällelig
plan, var (och är fortfarande) typisk för moderniteten.
102