Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Antidiskrimineringens dilemma SOU 2006:59
tidningen med mycket bilder. Förutom insändarsidor och debatter
är det framför allt där som medlemmarna synliggörs och även där
som jag i min undersökning funnit att förbundstidningen synliggör
sin policy med avseende på jämställdhet, antisexism och antirasism.
Mitt intresse är emellertid inte enbart medlemmarna i förbundet
utan organisationen som helhet. Arbetsplatsreportagen fångar in
även tjänstemän/kvinnor i förbundet. Fackförbundet är ramen för
den gemenskap som arbetslivsgemenskapen modelleras kring och
frågan är därför ytterst vilka gränser förbundet sätter för representationerna
av Vi-gemenskapen. Uppdraget för Kommunalarbetaren
bör i detta avseende vara att inkludera alla på lika villkor, få alla att
känna sig hemma i förbundet, trots olikhet när det gäller tillgång
till resurser. Arbetsplatsreportagen skall vara igenkännande och
samhörighetsskapande genom att förmedla såväl trivsel som kritiska
röster. Förbundets styrka är beroende av medlemmarnas
känsla av tillhörighet och solidaritet. Normativ svenskhet och
normativ sexualitet i representationerna sätter dessa känslor av tillhörighet
på prov.
När jag arbetar med tidningen Kommunalarbetaren är jag intresserad
av att veta hur Vi-et i förbundet formas och vilka eventuella
hinder som finns. Antidiskriminering är en viktig del i detta arbete
som jag särskilt uppmärksammar. Min tolkning sker utifrån teorier
och metoder som syftar till att blottlägga om och hur skillnad skapas
och upplöses utifrån diskurser om kön, etnicitet, religion, sexualitet.
Det analytiska grepp jag använder mig av för att frilägga diskursivt
skillnadsskapande och skillnadsupplösande är att granska
hur människor positioneras i reportagen och vilka subjektspositioner
som är möjliga att inta? Jag värderar sedan dessa positioner utifrån
en analys av makt, inflytande och tillhörighet, eller det som
Benhabib kallar demokratiskt deltagande och kulturellt medlemskap.
Det som är intressant i detta arbete är hur skillnad konstrueras.
Som exempel kan nämnas att skillnad kan konstrueras negativt genom
marginalisering vilket sker i rasifierande och sexifierande diskurser.
Skillnad kan också skapas som en tillgång och ses som en
källa till glädje och identitet. Men båda dessa bygger på motsättning.
De formas i relation till något och relationerna är sällan jämlika.
Dessutom bygger skillnadstänkandet på en homogenisering av
kategorier som t.ex. kvinna/man (Woodward 1997: 35 ff)
Som forskare gör jag anspråk på att frilägga de symboliska maktstrukturer,
diskurser, som skillnadstänkandet bygger på. En diskurs
182