Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Antidiskrimineringens dilemma
tvätt och städning inte anses lämpligt för en man, då ska det inte
självklart respekteras” (Kommunalarbetaren 2003/2: 34–35.
Dessa representationer positionerar starka subjekt genom att de
talar om generella frågor. Subjekten ifrågasätter det nationella
rummet som en gemensam ram för den offentliga sektorns arbetare
där kulturell gemenskap bygger på skillnad. I stället menar de att
om individen träder fram tvingas man se variationerna inom olika
kulturellt tillskrivna grupper och att dessa är större än likheterna.
Dessa subjekt framträder reflexivt i förhållande till fackligt viktiga
frågor i deras yrkesverksamhet. Representationerna framhåller betydelsen
av tillfällen till diskussion i arbetslivet där erfarenheter kan
artikuleras och utgöra grund för handlande subjekt.
Ett annat exempel på en stark representation och en tungt vägande
merit för Kommunalarbetarens antidiskriminerings- och
integrationsarbete är den subjektsposition som styrelsemedlem i
sektion 6 i Bergsjön, Ramina Chaudry intar. Under rubriken
”Invandrare måste få makt i facket” positioneras Chaudry i en
arbetssituation framför datorn. Hon har universitetsutbildning och
arbetade i Sverige först på en förskola, men blev sedan fackligt
aktiv. Chaudry berättar om sin bakgrund som akademisk lärare i
Pakistan. Integrationsarbetet skulle öka om man tänker på att
rekrytera personer med invandrarbakgrund, säger Chaudry, och
hävdar att det är en fråga om demokrati. Det som gör representationen
stark är subjektets anspråk på att tala, inte bara för Kommunal,
utan för samhället och vidare anspråk på delaktighet i den
demokratiska historieskrivningen. När Chaudry säger att ”hon är
stolt över att vara del av den svenska arbetarrörelsen och dess historia”
och att ”fler medlemmar borde få lära sig om den” för att
”alla bör vi axla samhällsansvaret tillsammans”. Tyvärr får hon ofta
frågan om ”hon känner sig som svensk”, vilket hon tolkar som att
hennes lojaliteter ifrågasätts (Kommunalarbetaren2004/11: 6–8).
Denna representation ställer krav på delaktighet i det historiska
”arvet”, men inte vilket historiskt arv som helst, inte det fördemokratiska,
utan arbetarrörelsens arv, vilket kan tolkas som ett internationellt
historiskt arv. Ett sådant arv kan vara inkluderande och
bygger inte med nödvändighet på etnodiskurser.
En annan destabiliserande representation som utmanar den
nationalistiska diskursen och borta/hemma-dikotomin är av författaren
och utredaren på Kommunalförbundet, Yeshimork Wondemeneh.
Hon berättar i ett arbetsplatsreportage om sitt liv och
hur hon blivit bemött som svart kvinna i Sverige (Kommunal-
195