Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Internmigration bland invandrade familjer SOU 2006:59 och de perspektiv som väljs utgör ett viktigt underlag för vilken typ av invandringspolitik eller integrationspolitik mottagarländerna, Sverige i vårt fall, väljer att bedriva. En av de faktorer som ofta studeras inom immigrationsekonomi är utvecklingen av inkomsten bland utlandsfödda. Visserligen finns det även andra faktorer av intresse som t.ex. sysselsättningsgrad och segregeringsgrad på arbetsmarknaden, men inkomsten och dess utveckling är särskilt intressant eftersom den kan ses som en användbar proxy för den sammansatta situationen på arbetsmarknaden. Exempelvis kan utlandsfödda ha samma sysselsättningsgrad som infödda men att de kan vara hänvisade till låglöneyrken. Ett annat argument är att inkomst anses vara en mänsklig rättighet; alla (arbetsföra) människor skall kunna försörja sig på inkomst från eget arbete. De flesta nationalekonomiska studier pekar på att nyanlända ut- landsfödda erhåller lägre inkomster än jämförbara infödda.TPF 5 FPT En för- klaring till de lägre inkomsterna, som ofta framförs, är att mänskligt kunnande, så kallad humankapital, är svårt att förflytta från ett land till ett annat eller att nyanlända utlandsfödda saknar, enligt denna förklaring, de ”färdigheter” som värdesätts av arbetsmarknaden i det nya landet. Det kan handla om bristen på kunskaper i värdlandets språk och/eller att utbildningen eller yrkeserfarenheten är införskaffad i andra länder än värdlandet, företrädesvis i ursprungslandet. Det kan också handla om att utlandsfödda personer inte har tillräcklig kunskap om arbetsmarknadens funktionssätt och andra institutionella förhållanden. Men, enligt samma förklaring kommer dessa utlandsfödda i takt med vistelsetiden i det nya landet att anpassa sina färdigheter och/eller skaffa sig värdlandets specifika mänskliga kapital, erfarenheter och relevant kunskap av betydelse för deras sysselsättning och därmed deras inkomstutveckling i det nya landet. Enligt denna förklaring kommer med andra ord utlandsfödda personer att uppnå en inkomstnivå motsvarande infödda individer efter viss tids vistelse (se Chiswick, 1978). Svenska undersökningar gjorda på datamaterial från 1980- och 1990-talen visar att utlandsfödda i Sverige i genomsnitt har lägre inkomster, och i högre grad är arbetslösa, än jämförbara infödda innebära att utlandsfödda är integrerade i samhället i andra avseenden, t.ex. politiskt eller socialt. 5 TP PT Se t.ex. Chiswick (1978) och Borjas (1985) vad gäller USA och Aguilar & Gustafsson (1991), Ekberg (1994) och Edin m.fl. (2000) vad gäller Sverige. 246
SOU 2006:59 Internmigration bland invandrade familjer 6 svenskar.TPF FPT Det som är gemensamt i dessa undersökningar är att ingen enskild grupp når de inföddas inkomster, inte ens efter ca 20 7 år efter deras ankomst.TPF FPT Det finns dock skillnader mellan grupper av personer födda i olika ursprungsländer. Personer födda i de nordiska och västeuropeiska länderna verkar i viss utsträckning klara sig bättre på arbetsmarknaden än gruppen som är födda i ett utomeuropeiskt land. Detta trots att den sistnämnda gruppen visar den kraftigaste inkomstökningen i takt med vistelsen i Sverige. Dessa undersökningar visar att skillnaderna i inkomstutveckling och därmed inkomstgapet mellan utlandsfödda och infödda svenskar kan bero på ett flertal faktorer. Det kan bero på att olika grupper av utlandsfödda har olika förutsättningar vad gäller så kallade icke observerbara faktorer, såsom kvalifikationer, talang eller produktivitet. Det kan även bero på skillnader i så kallade observerbara faktorer, såsom utbildning, ålder eller sysselsättningsgrad i boenderegionen. Ytterligare en förklaring kan vara att grupper födda i olika ursprungsländer stöter på olika typer av barriärer vid ankomsten och under etableringsfasen. För vissa grupper kan dessa barriärer bli bestående medan för andra är de tillfälliga. En sådan barriär kan vara bristande information hos nyanlända utlandsfödda om arbetsmarknaden i det nya landet, i synnerhet vilka de bäst betalda jobben är och mer intressant, i vilken del av landet dessa arbeten är lokaliserade. Följaktligen kan nyanlända utlandsfödda personer hamna i regioner eller kommuner som ur ett arbetsmarknadsperspektiv kanske inte är de mest fördelaktiga. Detta kan ha långvariga följder för dessa utlandsföddas chanser att hitta arbete/ sysselsättning som stämmer överens med deras färdigheter och därmed lämpliga eller tillräckliga försörjningsmöjligheter. Naturligtvis är inte dessa förklaringar ömsesidigt uteslutande, det är snarare sannolikt att de samverkar och därmed gör att det kan skilja sig mellan olika grupper av utlandsfödda. En annan barriär som enbart gäller flyktingar (personer som har kommit av politiska skäl) är den bosättningspolitik som infördes 1985 (kallad Hela Sverige strategin). Det primära syftet med politiken var att undvika koncentration av personer som har kommit till Sverige av politiska skäl, dvs. flyktingar, till regioner med redan hög andel utlandsfödda såsom Stockholm, Göteborg och Malmö och därmed åstadkomma en jämnare geografisk spridning av dem. I praktiken togs dock ingen hänsyn till arbetsmarknadssituationen i en sammanfattning av svenska studier se Arai m.fl. (1999). PT Se t.ex. Rashid (2004). 6 7 TP PT För TP 247
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168:
SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170:
SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176:
5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178:
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 248 and 249: Internmigration bland invandrade fa
Page 263 and 264: 9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266: SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268: SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270: 10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272: SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 297 and 298:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?