Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Rundabordssamtal om strukturell diskriminering med arbetsmarknadens parter SOU 2006:59
annorlunda ut i dag. Roll och ansvarsfördelningen har förändrats,
så parterna har olika befogenheter och möjligheter i olika led. För
LOs del finns det inga hinder att teckna så kallade rekommendationsavtal.
Så möjligheten finns att flytta fram positionerna när det
gäller etnisk diskriminering. Samtidigt är våra organisationer
enormt stora, bara inom LO finns det över 175 000 förtroende
valda och 15 olika förbund. Synen och kunskapsnivån i organisationerna
som helhet varierar. Olika delar av organisationen har
också kommit olika långt med sitt arbete för integration och mot
diskriminering. En sak är säkert – det pågår ett växande fackligtarbete
för att motverka diskriminering i arbetslivet. Vi håller för närvarande
på med en utredning om hur förbunden hanterar diskrimineringsfallen.
Vi gör också en undersökning bland de förtroendevalda
om deras kunskapsnivå och behov av information och utbildning.
På så sätt får vi en samlad bild som ska ligga till grund för
kommande utbildning och informationsinsatser och andra beslut
som kan vara nödvändiga. Vi behöver också bättre kunskap om det
som redan finns i lagstiftningen och hur man jobbar rent praktiskt.
Farbod Rezania, Svenskt Näringsliv: Det finns en viktig skiljelinje.
När vi talar om diskriminering – syftar vi på ett akademiskt
begrepp eller ett juridiskt? Skillnaderna mellan dessa har skapat
oklarheter i den politiska debatten. Om vi börjar med den juridiska
sidan. Under de senaste decennierna är det bara en handfull fall
som gått för juridisk prövning till AD, även om en del lösts genom
förlikning på ett tidigare stadium. En slutsats av detta skulle kunna
vara att det är ytterst sällan som diskriminering förekommer i arbetslivet.
Men att döma av den allmänna debatten så sker diskriminering
tvärtom väldigt ofta. Men vad är det vi menar med diskriminering?
Här finns en till distinktion, den etniska diskrimineringen å
ena sidan och de inbyggda problemen för en person som invandrat
å den andra. Ett exempel som ofta refereras till är högutbildade invandrare
som kör taxi. Men en avgörande fråga är om samma person
fortsätter att köra taxi. Om en person i ett inledande skede,
efter att ha kommit till Sverige, kör taxi, är en sak. Om personen
blir fastlåst i att fortsätta köra taxi, en annan. I båda fallen är det
slöseri, men det är en avgörande skillnad mellan fallen. Eller uttryckt
på ett annat sätt: etnisk diskriminering är en sak, ingångsjobb
till arbetsmarknaden något annat. Det finns en trend med förslag
om lagar och regler riktade mot arbetsgivare för att komma åt
diskriminering. Men detta är ett gemensamt problem. Alla har att
vinna på att arbetsplatserna fungerar bra. Det handlar inte om att
350