Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... SOU 2006:59
I inledningen konstaterade jag att fokus för denna studie är att
granska den implicita och explicita kunskap eller, för att vara mer
precis, det dominerande institutionella paradigm som träder i kraft
och används för att förstå exkluderingen av den ’andre’ och som
ligger till grund för integrations- och mångfaldsåtgärder. När ett
paradigm är dominerande innebär det att det styr vilka frågor, förklaringsmodeller
och förståelser som får företräde i institutionella
handlingar. Ett institutionellt paradigm är således inte enbart en
intellektuell abstraktion. Det styr policyn och även åtgärder och
handlingar. Det bör emellertid framhållas att ett institutionellt paradigm
inte är statiskt utan ständigt förhandlingsbart, föränderligt,
skapat och återskapat inom en institution. Paradigmskiften i institutioner
leder ofta till en förändring av praktiken, vilket föregås av
nya sätt att tala om ett fenomen. Denna förändring och omvandling
i ett institutionellt paradigm kommer framöver att bli uppenbar
för läsaren. Det gäller i synnerhet hur praktiken för språkinlärning
i certifieringsprocessen för utländska läkare har förändrats för
att svara mot de föregivet språkliga kraven för denna grupp.
Det är samtidigt viktigt att poängtera att åtgärdens formulering
och praxis inte är neutral utan snarare fungerar som en arena där
individer konstitueras som antingen kompetenta och erfarna eller
som inkompetenta och därmed legitimt exkluderade. Detta åstadkoms
genom en process av kategorisering, klassificering osv., som
identifierar vem som är önskvärd samt vilka färdigheter som erkänns
eller underkänns. En viktig dimension i denna process är de
beteendemässiga förändringar individen förväntas genomgå för att
integreras i den yrkesgemenskap som utgörs av hälso- och sjukvårdssektorn
i Sverige. Åtgärden fungerar sålunda som en arena för
subjektifiering i Foucaults mening, genom maktrelationer och
deras kontrollsystem, övervakning osv. I denna studie är begreppet
maktutövning eller governmentabilitet en viktig utgångspunkt för
min tolkning av åtgärden.
Den särskiljande och underordnande inkluderingen av utrikesfödda,
i synnerhet av utomeuropeiska invandrare, måste sättas in i
ett historiskt sammanhang som tar hänsyn till den europeiska
kolonialismen och imperialismen. Mötet mellan ’the West’ och ’the
Rest’ skapade inte bara dikotomin mellan ’vit’ och ’svart’, utan tillskriver
även denna dikotomi en betydelse i en särskiljande process
(SOU 2005:41). Konstruktionen av dikotomin och de innebörder
som tillskrivs denna skillnad bidrar till att vidmakthålla och legitimera
relationen av underordning och exkludering av den ’andre’
210