Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59
Dessa olika grupper av exkluderade är vidare inbäddade i en
komplex samhällelig arbetsdelning. De tvingas ofta konkurrera
med varandra och därmed förstärka varandras utsatthet inom ett
territorium där den fria marknaden härskar (Baldwin-Edwards
1999; Schierup 2001). I detta samspel fungerar de delar av samhället
som präglas av kronisk arbetslöshet, därav följande fattigdom och
bidragsberoende som ”inkubatorer” för näringslivets försörjning
med arbeten som är riskfyllda, tillfälliga, underbetalda och som
utförs av kvinnor, migranter eller nya etniska minoriteter (Mingione
1996: 382). Men utbredningen av underbetalda, tillfälliga, och
riskfyllda jobb lägger press på välfärdsinstitutionerna, vilket i sin
tur riskerar att utnyttjas av politiska program för nedmontering av
det sociala medborgarskapet – de mest utsattas försvar mot marknadskrafterna.
Den svenska modellen: från nationell välfärdsstat till postnationell
workfare-regim
Grunden för det sociala medborgarskapets och de nordatlantiska
välfärdsstaternas framväxt under 1900-talet var arbetets dekommo-
6
difiering (Offe 1984; Esping-Andersen 1985, 1990);TPF FPT närmare
bestämt en politiskt betingad ”process som i allt större utsträckning
befriar vanliga medborgare från tvånget att direkt koppla sin
välfärd till deras arbetens marknadsvärde” (Slavnic 2005: 47, min
kursivering). Befrielsen från att sälja sitt arbete till det till varje tid
gällande priset på marknaden genom den relativa trygghet som
olika välfärdsordningar och försäkringssystem erbjöd – och med
detta även en reell frihet att refusera arbetsmarknadens mest
undermåliga jobb och arbetsförhållanden – var ett viktigt led i
fackföreningsrörelsernas konsolidering som kollektiva förhandlingspartners
gentemot kapitalet och utveckling till en inflytelserik
politisk kraft.
Dekommodifiering och den parallella institutionaliseringen av
ett socialt medborgarskap växte fram på basis av olika institutionella
arrangemang och med stöd i olika typer av allianser mellan
sociala klasser och statusgrupper (Mann 1987). De skandinaviska
länderna är unika med hänsyn till den starka betydelsen av folkrö-
6
TP PT Detta perspektiv knyter bland annat an till Marshalls (1950) ovan nämnda medborgarskapsteori
samt till Polanyis (1944) diskussion av marknadsekonomi kontra social
integration i The Great Transformation.
42