Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Strategisamhälle SOU 2006:59
invandrare blir synonym med låg utbildning och låg kompetens. En
välutbildad invandrare framstår som en anomali (jfr Matsson 2001,
Hertzberg 2003). Något som talar för denna tolkning är att de
arbeten i produktionen, som ansågs kräva kompetens och skicklighet,
utfördes av personer som definierades som vita, medelålders
män. Den arbetsfördelande diskursen, som också iscensattes av de
arbetande själva i deras val av arbetsuppgifter, åstadkom intersektionellt
konstruerandet av dels en skiktad arbetarklass, dels ett
återskapande av vit medelklass.
Men det är inte bara arbetets organisering i sig som är klasskapande
utan också kritiska berättelserna om den. Den just beskrivna
arbetsdelningen har kritiseras i antirasistiska strategier och antirasistisk
retorik. En vanlig beskrivning av invandrares situation såväl i
akademin, massmedia som i vardaglig organisering handlar om att
invandrare, trots att de var medelklass i de länder från vilka de
kommit, ”bara får enkla arbeten i Sverige”. Det är en börda som
följer med i generationer. De tvingas med andra ord att byta klassTPF
(se ex Kamali 2005:51). Samtidigt som den etniska exkludering
kritiseras tilltalas medelklassen som möjliga identifikationspartners.
I den välutbildade invandraren förväntas den svenska medelklassen
kunna identifiera sig och därmed känna av diskrimineringens problematik.
Att behöva ”falla” i klass är en spridd oro. Det ska löna
sig att utbilda sig och det ska också löna sig att ha utbildad arbetskraft.
Berättelsen är i sig performativ, det vill säga att den också är del i
11
klasskapande processer.TPF
FPT Den gör något med förståelsen av klass
och av vilka som är viktiga att ta hänsyn till. För att ”allmänheten”
ska förstå det absurda i att någon med medelklasstatus arbetar vid
ett löpande band krävs att det senare arbetet framställs som ytterst
trivialt, som ett skitjobb. Några av informanterna i min studie på
industrin arbetade vid en så kallad lågstatusavdelning. I deras
beskrivningar av sina egna arbeten och arbetsuppgifter hörde jag
berättelsen eka om invandrarnas svårigheter att få de jobb de hade
kompetens för och att de istället tvingades ta simpla arbeten som
inte krävde någon kompetens. En av informanterna, som inte själv
identifierade sig som invandrare, berättade att på den här avdelningen
fanns jobben som ingen egentligen ville ha. Det var bottenskrapet
som hamnade här och det var också därför det var många
10
TP PT 2005-12-09 fördes exempelvis en diskussion av det här slaget i P1.
11
TP PT För en viktig diskussion om performativitet och arbetsliv se Magdalena Peterssons
avhandling om cabinpersonal (2003).
156
10
FPT