Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
De onämnbara <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
nistisk tradition samt sociokulturella preferenser kring offentlig<br />
barnomsorg. Detta har gett upphov till stormiga diskussioner i den<br />
3<br />
så kallade ”pigdebatten.”TPF FPT Svenska kvinnors rätt till att slippa dubbelskiftet<br />
och konkurrera på (svenska?) mäns villkor på arbetsmarknaden<br />
ställs emot socioekonomiska, etnifierade och rasifie-<br />
4<br />
radeTPF FPT ojämlikheter kvinnor emellan och debatten förs utifrån dessa<br />
premisser. De kvinnor som tenderar att åka på ”skitgörat” har sällan<br />
tillgång till vare sig medborgerliga rättigheter eller representation<br />
i den offentliga diskussionen. Emellertid kretsar det grundläggande<br />
problemet i svenska diskurser kring något annat: förekomsten<br />
av ”pigor” rimmar väldigt illa i ett sammanhang där idén om<br />
svenskhet innefattar internationellt ledarskap i egalitetstänkande i<br />
fråga om jämställdhet och social jämlikhet. Den högljudda moraliska<br />
diskursen kring privata hushållstjänster säger en hel del om<br />
föreställd ”svenskhet” men även om sprickorna i dessa konstruktioner.<br />
Obekväma diskurser, tystnader och praktiker kring kvinnor<br />
och män som utför privata hushålls- och omsorgstjänster synliggör<br />
konturerna i ”jämställdhetsideologins etniska gränser” (de los<br />
Reyes 2001:97).<br />
I ett internationellt perspektiv är Sverige inte unikt i sin växande<br />
efterfrågan efter privata hushålls/omsorgstjänster. Däremot verkar<br />
omfattningen i den ideologiska ambivalensen och moraliska debatten<br />
inför dessa förändringar stå i omvänd proportion till sektorns<br />
storlek jämfört med andra länder (Meagher 2002:57). Hushållstjänst<br />
är en yrkeskategori med rötter i slaveri och kolonialism<br />
(Anderson 2000, Bakan och Stasiulis 1995) som har gjort en global<br />
comeback trots att den för modernitetsforskare inte verkar tillhöra<br />
denna tidsålder (Gregson och Lowe 1994:66, Moors 2003:386). En<br />
rad faktorer har bidragit till den växande efterfrågan efter privata<br />
hushålls-/omsorgstjänster i EU; bland annat glappet mellan kvinnors<br />
ökade lönearbete och tillgång till täckande, statligt subventionerade<br />
alternativ för barnomsorg (Mahon 2002:3, Cancedda 2001)<br />
samt befolkningsmässiga faktorer och svårigheter att ta hand om<br />
åldrande generationer (Daly och Lewis 2000:291). Här har hushållstjänster<br />
utförda av migranter varit en direkt eller indirekt lösning<br />
för välfärdsstats- och migrationspolitik med syfte att upp-<br />
på privata tjänster inomhus (städning, tvättning, strykning, matlagning, etc) samt<br />
barnpassning och övrig privat barnomsorg.<br />
3<br />
TP PT ”Pigdebatten” syftar mest på städtjänster, men även barnflickor och au pairer är del av<br />
efterfrågan på ”huslig arbetskraft” inom hushålls-sektorn (Platzer 2002:34).<br />
4<br />
TP PT Jag använder i denna artikel begreppen ”ras” och ”etnicitet” i termer av kontextbundna<br />
sociala konstruktioner.<br />
306
Change language