Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 De onämnbara
muntra både produktion och social reproduktion (Gavanas, Tobio
och Williams 2007). I synnerhet i europeiska länder har migrerande
kvinnor lågavlönade jobb inom privat hushållstjänst. Detta gäller
främst kvinnor från södra och sydöstra Asien, Afrika, Latinamerika
och Östeuropa (Anderson 2000, Kofman et al 2000). Sverige utgör
en del av denna framväxande globala arbetsdelning, så kallade globala
omsorgskedjor, där billig arbetskraft från fattigare länder i
större utsträckning efterfrågas av medel- och högavlönade europeiska
hushåll som försöker att kombinera familj och arbete
(Anderson 2000, Hochschild 2000, Ehrenreich och Hochschild
2002, Parrenas 2001). I den internationella handeln av hushållstjänster
underlättar kvinnor från fattiga länder EU-kvinnors lönearbete,
och i vissa fall anlitar även de migrerande kvinnorna, i sin
tur, liknande tjänster i hemlandet. Ofta saknar migrerande kvinnor
som jobbar med hushållstjänster medborgerliga och arbetsmarknadsmässiga
rättigheter, och riskerar att bli exploaterade – inte
minst p.g.a. att deras arbetsplatser (dvs. privatpersoners hem) förhindrar
insynen från omvärlden.
Denna artikel fokuserar främst på ett segment av hushållstjänstsektorn
i Sverige som utkristalliserar frågor kring migration, genus,
klass, etnifiering, rasifiering och social reproduktion; au pairer,
5
barnflickorTPF FPT och deras arbetsköpare. Jag använder här begreppet
”arbetsköpare” istället för t.ex. arbetsgivare eller värdfamilj för att
understryka att det handlar om att köpa och sälja tjänster vid sidan
av den reguljära arbetsmarknaden. Denna oreglerade arbetsmarknad
omges menar jag av en rad specifika egenskaper; till exempel
betalning av au pairer vid sidan av kost och logi benämns som
”fickpengar”. Jag vill dessutom med termen arbetsköpare belysa att
au pairers relationer med värdfamiljer inte styrs av reciprocitet och
fiktivt släktskap, utan av instrumentella, marknadsmässiga relationer.
På så sätt problematiserar jag antaganden om au pairer som
”del av familjen” med samma agenda och makt att diktera villkor i
ett ömsesidigt ”kulturutbyte” där au pairer varken passar in i kategorierna
familjemedlem, student eller arbetare (Newcombe
2004:4). Därtill vill jag lyfta fram problem med denna typ av temporär
migration: au pairer är i landet legalt, men har få medborgerliga
rättigheter och arbetar endast informellt (Newcombe 2004:4).
5
TP PT Barnflickor är så att säga en ”svensk” variant av au pairer (och används dessutom bland
intervjupersoner som en svensk översättning av ”au pair”); de är unga kvinnor som migrerar
till storstäder efter gymnasiet för att tillfälligt jobba inneboende och (oftast) informellt hos
en familj där de utför städning, barnpassning och andra hushållstjänster för ca 4000 kronor i
månaden.
307