Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> Den sociala exkluderingen i Sverige<br />
Exkluderingens politiska pris<br />
Under 1970- och 1980-talen hejdade de starka fackföreningarna och<br />
välfärdsstatens institutioner åtminstone till dels exkluderande konsekvenser<br />
av den skiktade etniska arbetsdelningen och diskrimineringen<br />
och de invandrade och deras barn kunde ta del av en relativt<br />
hög grad av social trygghet. (Nära) full sysselsättning, den solidariska<br />
lönepolitiken, den aktiva arbetsmarknadspolitiken och den<br />
generella välfärdspolitikens rättighetsbaserade sociala medborgarskap<br />
motverkade social utestängning och fattigdom. I motsättning<br />
till detta tecknar de senaste 15 årens tendenser mot rasialisering på<br />
arbetsmarknaden och i välfärdssystemet ett scenario där situationen<br />
för ett antal sociala grupper har kommit att motsvara Fattigdomsprogrammets<br />
och den Europeiska kommissionens ursprungliga<br />
bestämning av begreppet social exkludering. Det vill säga<br />
”exkludering från ett fullvärdigt medborgarskap”, med allt vad det<br />
innebär av rättigheter, och möjligheter för ett jämbördigt deltagande<br />
på arbetsmarknaden, i välfärdssystemet, i utbildningssystemet,<br />
i politiken och i kulturlivet.<br />
Marginaliseringen från arbetsmarknaden och i växande grad från<br />
det allmänna välfärdssystemet motsvaras av en brist på reell tillgång<br />
till politiska kanaler och inflytande genom det demokratiska systemets<br />
institutioner (Dahlstedt 2004). Detta handlar knappast om<br />
”brist på information” om det demokratiska systemets spelregler.<br />
Sett ifrån samhällets rasialiserade ”bakgårdar” (Dahlstedt 2004)<br />
tycks det snarare uttrycka en osäkerhet om huruvida man faktiskt<br />
kan se sig, eller, rättare sagt, har möjlighet att betrakta sig själv som<br />
medborgare med reella sociala och politiska rättigheter (Dahlstedt<br />
2004). Detta läge motsvarar väl tesen (se Ryner 2000) att en fördjupad<br />
marginalisering förstärker en latent ambivalent position i välfärdsstaten.<br />
Migranter och nya etniska minoriteter är, å den ena<br />
sidan, starkt beroende av välfärdsstaten på grund av deras sårbara<br />
position på arbetsmarknaden och utsattheten för diskriminering.<br />
Men de kan, å den andra sidan, även skapa eller tvingas utnyttja särskilda<br />
ekonomiska möjligheter eller nischer beroende på just denna<br />
marginaliserade position (Ryner 2000: 53): att acceptera lägre löner<br />
och sämre arbetsbetingelser, samt nya inkomstmöjligheter som<br />
genereras i samband med ekonomins och arbetsmarknadens växande<br />
informalisering. I detta perspektiv kan – givet ekonomins,<br />
arbetsmarknadens och välfärdsstatens aktuella utvecklingstendenser<br />
– reella inkomstmöjligheter och levnadsförhållanden paradoxalt<br />
71
Change language