Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige
tisk patt-position i förhållandet mellan helt eller delvis motstridande
intressen (se vidare Schierup, Hansen och Castles 2006, kap. 3 och
10). Parallellt med ett markerat uppsving för svensk ekonomi från
senare hälften av 1990-talet har nyliberalt orienterade politiker,
intellektuella och företrädare för näringslivet med jämna mellanrum
propagerat för en liberal kosmopolitism med historisk precedens i
den tidiga efterkrigstidens honnörsord om ”fritt folkutbyte”. Man
har deklarerat en generell öppenhet för en ekonomiskt betingad
invandring, men numera med en de facto havererad Genèvekonvention
i barlasten. Således presenterar Svenskt Näringsliv (se till
exempel Fahimi 2001) ett öppnande mot den globala arbetsmarknaden
och en förnyad import av arbetskraft som en förutsättning
för fortsatt ekonomisk växt och social välfärd, men även
som en mänsklig rättighet för prospektiva arbetsmigranter. Detta
framhålls som motmedel mot en diskriminerande kontrollpolitik,
en hyperreglerad arbetsmarknad och fackliga monopol. Nyliberaltnykonservativt
orienterade politiker argumenterar för en förnyad
arbetsmarknadsrelaterad invandring till Sverige. Men i dag, menar
man, innebär inte detta nödvändigtvis den inkludering under det
generella välfärdssystemets paraply som har varit ett fundament för
svensk invandrings- och invandrar-/integrationspolitik sedan Andra
Världskriget (se till exempel Erikson 2005).
Facken, som kämpar för att kontrollera konsekvenserna av en
EU-relaterad avreglering av arbetsmarknaden, fortsätter på sin kant
att understryka det övergripande målet att försvara etablerade
normer för välfärd och arbetsmarknadsreglering och vikten av att
hantera arbetslösa och bidragsberoende invandrade med permanent
uppehåll i Sverige innan någon form av förnyad arbetskraftsimport
i större skala kan övervägas. I sammanhanget uppmärksammar man
även ett behov att prioritera lika möjligheter för infödda och
utlandsfödda inom arbetsmarknaden och välfärdssystemet före eventuell
förnyad arbetskraftsimport i större skala från länder utanför
EU. I motsättning till vad som gäller i ett flertal andra EU-länder
motsätter sig facket konsekvent – än så länge – introduktionen av
ett gästarbetarsystem (till exempel LO 2001).
Samtidigt har den svenska asylpolitikens veritabla haveri blockerat
för flyktinginvandringen som i praktiken sedan mitten av 1970talet,
tillsammans med anhörighetsinvandring, har fungerat som
Sveriges försörjning av arbetskraft från det internationella migrationssystemet.
Bakgrunden är harmoniseringen av svensk politik
och lagstiftning (Proposition 1997a; se även SOU 1995) med
67