Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering...
kontexten av ojämlikhet, medför en legitimering av ojämlika resultat.
Detta innebär att emfasen på mångfald, vare sig den medvetet
eller omedvetet skymmer målen för jämlikhet, kan förstärka exkluderingen.
Han betonar att om mångfald ifrågasätts med hänvisning
till jämlikhet kan detta leda till en ojämlik fördelning av mänskliga
och materiella resurser. För att få till stånd en omfördelning av
resurser krävs samtidigt en mobilisering av marginaliserade och
exkluderade gruppers mänskliga och kulturella resurser. Enligt Flecha
(1999) är social exkludering en konsekvens av utbildningssystemets
misslyckande och av ett samhälle som inte värderar olika
gruppers och individers kulturella rikedom. Det är just detta misslyckande
hos de institutioner som står för socialisering och rörlighet
som framhålls och används för att rättfärdiga införandet av
dessa åtgärder. Detta blir uppenbart längre fram i min granskning
av denna åtgärds syften och dess legitimering
Tolkningsperspektivet
Tanken om att sanningen inte är något absolut har blivit en vedertagen
uppfattning i vår tid. Detta gäller i synnerhet samhällsvetenskaperna,
där denna uppfattning har erövrat en teoretisk bas i den
hermeneutiska traditionen (Larsson, 2001: 6). Enlig Usher (1997)
grundar sig det hermeneutiska perspektivet på föreställningen om
att varje mänsklig handling är meningsfull och därför måste bli tolkad
och förstådd snarare än att tas för given, som i naturvetenskapen.
Usher poängterar att utgångspunkten för den hermeneutiska
teoretiska traditionen baseras på följande förståelse:
If the concern is with meaning and with social interaction […] to explain
the social world we need to understand it, make sense of it, and
hence we need to understand the meanings that constructs and are
constructed by the interactive human behaviour (ibid, p. 181).
Med andra ord understryker detta perspektiv uppfattningen att
människors handlingar får mening inom ramen för en tolkning.
Kort sagt; att erfara något är att tolka det och det är tolkningen
som skapar mening. Larsson poängterar på ett likartat sätt att i
hermeneutiken
[…] facts are always perspective dependant. Already at the first encounter
with what is to be interpreted we have a conception of what it
means, we have a preunderstanding (ibid, s. 6).
209