Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Arbetslivets</strong> (o)<strong>synliga</strong> <strong>murar</strong> <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
bete, att traditionella omfördelningsfrågor avförs från den politiska<br />
agendan och att samhällets ansvar för varje medborgares rätt till en<br />
skälig välfärd urholkas. En sådan politik ger också grund för stigmatisering<br />
av arbetslösa eller personer som saknar andra försörjningsmedel<br />
än samhällets understöd. I detta sammanhang menar<br />
Schierup att försök att etablera en ny ”arbetslinje” genom en<br />
omdefiniering av ”social exkludering” kan bereda vägen för en allmän<br />
försämring av kvalitén på sysselsättningen och arbetsbetingelserna.<br />
I den nya arbetslinjens utformning urskiljer författaren inte<br />
bara möjligheten att ”skapa” arbetstillfällen och dra ner obekväma<br />
arbetslöshetssiffror, utan också en anledning att beröva människor<br />
deras historiskt erövrade medborgerliga rätt att undanhålla sin<br />
arbetskraft från arbetsmarknadens mest undermåliga arbetsvillkor.<br />
Idén om snabba teknologiska förändringar och behovet av att<br />
anpassa arbetskraften, arbetsmiljöerna och arbetsorganisationen till<br />
en sådan utveckling är en central komponent i diskurser om tillväxt,<br />
globalisering och framväxten av en ny ekonomi. Diskursens<br />
konsekvenser för den strukturella diskrimineringen analyseras av<br />
ekonomen Ester Barinaga, som i linje med Bauman ser moderniteten<br />
som ett projekt där teknologin har kommit att användas som<br />
en strategi för att nå fram till de mer allmänna målen; ekonomiska<br />
framsteg och, i förlängningen, civilisation. Enligt Barinaga leder<br />
den ekonomiska logiken i ett teknologiintensivt samhälle till ett<br />
kategoriskapande som rangordnar människor och aktiviteter. Segregation<br />
är inte enbart ett resultat av individuella beslut, fördomar<br />
eller handlingar. I själva verket är det just den ekonomiska rationaliteten<br />
som formar det socio-ekonomiska systemet, menar författaren.<br />
Hennes kapitel behandlar den diskursiva konstruktionen av ett<br />
högteknologiskt samhälle med Kista Science City som studiefall.<br />
Barinagas bidrag, som bygger på en etnologiskt inspirerad studie<br />
av Kistaregionen, handlar om utanförskap i informationssamhällets<br />
kölvatten. Författaren analyserar de olika processer som leder till<br />
att etnisk segregation inkorporeras i den socioekonomiska ordningen<br />
i ett högteknologiskt område. För det första etableras en ny<br />
gränsdragning som skiljer olika aktiviteter åt beroende på den grad<br />
av teknologisk expertis som behövs för att utföra dem. För det<br />
andra förlänas lägre status åt de aktiviteter som är mindre teknologiska<br />
till sin karaktär. För det tredje flätas en inre teknologisk gräns<br />
samman med en yttre, socialt internaliserad etnisk gräns. Personer<br />
med invandrarbakgrund hänvisas till lågstatusjobb, oavsett kompetens<br />
och oavsett om de skulle kunna utföra de arbeten som krä-<br />
20
Change language