Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

De onämnbara SOU 2006:59
”infödda svenskar” och ”invandrare” (Öberg 1999:183). Pigdebatten
drog igång på allvar under mitten av 1990-talet, då nationalekonomen
Anne-Marie Pålsson föreslog skattesubventionering av
hushållstjänster. Argumenten för ett sådant förslag har varit att
minska arbetslöshet, minska informellt/oregistrerat arbete, och
framför allt skapa tillfällen för reglerade anställningar för ”invandrare”
(Platzer 2003:249). Dessutom anser förespråkare för skattesubventionering
att (vissa?) kvinnors möjlighet att förena föräldraskap
med lönearbete skulle gynnas (2003:249).
Motståndare till hushållstjänster hävdar att ”det klassystem som
hushållstjänsterna symboliserar inte har i ett välfärdssamhälle att
göra” (Platzer 2003:250). En återkommande fråga, inom bl.a. socialdemokratiska
och feministiska kretsar, är: ”vem ska städa hemma
hos städerskan?” (Olsson 2005). Kritiker till förslag om skattesubventioner
ställer frågan om dessa verkligen skulle minska efterfrågan
på oregistrerad arbetskraft (Gunnarsson 2005). Även om det
infördes skatteavdrag kan informell/oregistrerad arbetskraft fortfarande
vara billigare, och särskilt om det gäller papperslösa arbetare
som saknar möjlighet att gå över till den formella/registrerade
marknaden (Ernsjöö Rappe och Strannegård 2004:161). I skrivande
stund debatteras frågan om att subventionera hushållstjänster för
fullt, bl.a. av aktörer inom partipolitik, fackliga organisationer,
näringsliv, forskning och media, och det är inte möjligt att redogöra
för denna debatt eller dess utslag inom ramen för denna artikel
(för tidigare redogörelser, se Platzer 2004).
Fokuseringen på arbetsköparens moraliska beteende – inte bara
på den ”illegala” arbetskraften och dess mellanhänder – är dock en
intressant aspekt av Svenska moraldiskurser kring hushållstjänster.
Som en följd av lagar, reglering och valbara alternativ i sektorn,
samt moraliska diskurser kring ”pigor” ställs köpare av privata hushålls/omsorgstjänster
i Sverige inför ett val mellan det ”moraliska”
(formella/registrerade/”vita”) och det billiga (informella/oregistrerade/”svarta”)
alternativet. Efterfrågan på hushållstjänster är
mycket priskänslig i Sverige, men trots detta verkar inte storleken
på inkomsten vara avgörande för huruvida man anser sig ha råd
med redovisade hushållstjänster på den formella marknaden
(Ernsjöö Rappe och Strannegård 2004:48, 69). Mina resultat visar
dock att andra motiv än rent ekonomiska inverkar på beslutet. För
vissa konsumenter av hushållstjänster – oavsett inkomst – är det av
hög prioritet att hålla sig inom lagens ramar, och/eller ha en ”jämlik”
relation till de som utför dessa tjänster. Andra – oavsett
312