Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 De onämnbara
gan på dessa tjänster avspeglar ändrade prioriteringar och ändrade
uppfattningar om vad man anser vara ”kul” och ”tråkigt”. Han har
au pairer för att:
…det gamla vanliga tråkiga. Städa, plocka upp, tvätta, stryka, det är
sånt man inte hinner med. Eller hinner med och hinner med; det är
sånt man prioriterar bort och använder den tiden till att vara med barnen
och familjen.
Eller som Elina säger: ”städningen skulle jag jättegärna lägga ut.
Det måste ju göras, det är mycket trevligare att få det gjort.”
Den tredje varianten är när behovet av hushållstjänster motiveras
med brister i barnomsorgen.. Bland de intervjuade togs även upp
bristen på fullgoda statliga alternativ. Helena är ekonom och har
haft städhjälp från Polen under många år. Nu letar hon dessutom
efter en svensktalande barnflicka och säger att hon är mycket
påverkad av välfärdspolitik i sina val kring barnomsorg och hushållstjänster:
Stora barngrupper i förskoleverksamheten p.g.a. kommunernas nedskärningar
gör mig mindre villig att låta mina barn gå där. Vidare gör
det höga skattetrycket i Sverige att det är i princip omöjligt att anställa
städhjälp eller barnflicka ”vitt.
Tina, som är psykolog, har haft städerskor från Polen och Filippinerna
samt barnflickor från Estland och Sverige. Även Tina är
missnöjd med dagis i Sverige och tycker det är ”riktigt dåligt”:
Dels är det otroligt stor vikarieprocent, det är alltid vikarier, dels är de
underbemannade, 17 barn mellan tre och fem år på två – jag tycker inte
att det är bra. Det är en förvaringsplats.
I Kristinas, Annas och Elinas fall har de själva valt ett dagis som har
kortare öppet-tider, för de vill ha just det där dagiset (t.ex. privata
alternativ som föräldrakooperativ och Montessori-dagis), och därför
har de ännu större behov av att fylla igen luckorna. Som Elina
säger:
Om man skall göra karriär och jobba mycket, det är då det blir (behov
av privata hushållstjänster). Om man då inte är villig att låta barnen gå
långa dagar (på dagis), då behöver man annan hjälp.
Det är svårt att avgöra hur stor efterfrågan är för hushållstjänster i
Sverige och hur den förändras över tid – speciellt med tanke på
informella och oregistrerade marknader. 1996 uppskattade Riks-
315