Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering...
Kraven är höga, man letar efter grammatiska småsaker. Men vi siktar
inte på Nobelpriset i litteratur här (deltagare).
Kritiken ledde till att Socialstyrelsen tillsatte en oberoende utvärdering
av språkprovet. Som konsekvens av denna utvärdering modifierades
språkprovet i certifieringsprocessen så att det nu motsvarar
de generella krav i svenska språket som gäller för studenter på högskolenivå.
Denna och liknande åtgärder har lett till att det blev
möjligt att inte bara fingranska kvaliteten och organisationen av
språkprogrammet utan även språktestet. Det jag vill poängtera är
att åtgärdens nuvarande utformning är en konsekvens av kritiken
av en förgivettagen praktik i fråga om policyn och certifieringsprocessen
inom en av hälsovårdssektorns viktigaste institutioner;
landstinget som hälso- och sjukvårdsmyndighet. Vidare är förändringen
en indikation på att det finns olika och konkurrerande perspektiv
på hur ett problem definieras, uppfattas eller, än viktigare,
hanteras. Med andra ord är förändringen med avseende på det beskrivna
språkkriteriet ett tecken på rupturer eller kontradiskurser
inom eller mellan närstående institutioner.
Det är uppenbart att om en förändring skall kunna inträffa i den
etablerade institutionella praktiken, så krävs ofta att den föregås av
nya sätt att uppfatta eller tala om en praktik. Exempelvis beskrevs
och kritiserades språktestet, innan det övergavs, som föråldrat och
dess funktionella relevans såväl som dess giltighet och dess pålitlighet.
Genom att testets giltighet och pålitlighet ifrågasattes, destabiliserades
testets legitimitet och sågs inte längre som självklar,
utan som en del av problemet. Här finns det dock anledning att
poängtera att detta skifte inte innebär slutet på språkbristparadigmet.
Språkfärdigheten hos somliga deltagare ifrågasattes fortfarande,
som följande uttalande visar:
Det första och största problemet är språket. De preparander man har i
sjukhuset har gått igenom provet i sjukvårdssvenska, men ändå får vi
signaler från våra kolleger om att de har svårigheter med språket. Det
gäller alla fyra preparanderna, om än i varierande grad. Språket är ett
stort handikapp för den här gruppen[…] Men språkproblemen gör att
det ibland svårt att bedöma de medicinska kunskaperna (chefsläkare).
Frågan är om förändringen i språkpolicyn kommer att avspeglas i
en förändrad uppfattning om reella eller föreställda språkbrister.
Kommer det bristparadigm som används för att förklara och rättfärdiga
exkluderingen av utlandsfödda att ändras? Detta är en viktig
fråga, i synnerhet om man beaktar att yrkesutövare inom detta om-
221