Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Antidiskrimineringens dilemma SOU 2006:59 ideal och att röra sig mellan manligt och kvinnligt konnoterade egenskaper och positioner”(Nordberg 2004: 56). Den senmoderna västerländska arbetsmarknaden kännetecknas även av ekonomisk globalisering vilket orsakat såväl en förändrad syn på nationalstatens sociala åtaganden som dess politiska suveränitet även om sambandet häremellan inte är entydigt (Thörn 2002: 36–52). Statsvetaren Seyla Benhabib menar att nationalstaterna är för små för att rymma alla olikheter. Den ekonomiska globaliseringen leder till att statens administrativa-materiella funktioner bäddas in i ett alltmer instabilt sammanhang där staten inte kan ta ansvar. Den är för liten för att ta itu med de ekonomiska, miljömässiga och immunologiska problem som skapas. Territorialiteten blir en begränsning. Den globala ekonomin undergräver nationalstatens förmåga att omfördela och skapa social rättvisa. I stället erbjuds transnationella identiteter framför allt genom migration och genom informationsflödet. Frågan som Benhabib ställer i detta sammanhang är hur demokratisk legitimitet kan uppstå när VI-et i föreställningen om ett folk är utslitet (Benhabib 2004). Även om mina frågeställningar skiljer sig från Benhabibs beträffande synen på gränsdragningar mellan Vi och Dem, där Benhabib förespråkar dialoger i syfte att erkänna kulturella flexibla identiteter (men att samtidigt också erkänna att kulturer formas relationellt och därmed skapar flexibla identiteter) och mina handlar om att dekonstruera utifrån tillskrivna identiteter, så menar jag att hennes skrivning ramar in delar av de problem som fackförbunden måste hantera och i den här studien särskilt frågan kring hur VI-et i Kommunalarbetaren representeras. Vilka röster får höras och i vilka sammanhang? Solidaritet sätts på prov när arbetskraftens sammansättning förändras. Men det är därav inte givet vilka som kommer att vara solidariska mot vilka och inte heller vilka som kommer att tillskrivas rollen, som De Andra. Det är komplicerade skillnadsskapande processer som skär över olika maktaxlar som kön, klass, sexualitet, religion och nation och dessa positionerar subjekten på flerfaldiga sätt. Ett subjekt som skapas av och underordnas i t.ex. en heteronormativ diskurs kan överordnas i en klassdiskurs, eller i en etnodiskurs. Strukturell diskriminering förutsätter skapandet av en underlägsen Andre, men som Paulina de los Reyes framhåller är den underlägsne Andre inte given utan det är alltid fråga om gränsdragningsprocesser. Hon menar att ett intersektionellt perspektiv hjälper till att förstå hur dessa processer opererar. Själv tycker jag inte att begreppet intersektionell behövs för 180
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens dilemma att förstå att subjekt positioneras såväl utifrån som inifrån på flerfaldiga sätt. Det är för mig ett självklart sätt att tänka. Däremot förtjänas det att upprepa de los Reyes poänger med att använda ett intersektionellt perspektiv, nämligen att benämnandet och betecknandet av den Andre påverkar människors materiella villkor men detta möts alltid av olika institutionella praktiker och handlande. ”Trots att föreställningen om människors inneboende olikhet löper som en röd tråd i alla uttryck för diskriminering är relationen mellan strukturer, institutioner och individer inte determinerade på förhand” säger hon, och fortsätter med att i anslutning till Lena Martinsson framhålla att i ”intersektioner mellan dessa nivåer finns det utrymme för skilda institutionella praktiker och spelrum för individuellt agentskap som kan relateras till de resurser och handlingsmöjligheter som uppstår i intersektionen mellan kön, klass etnicitet, m.m”. Detta påverkar individens möjligheter i förhållande till diskriminering eftersom olika samhällspositioner ger olika tillgång till resurser, menar de los Reyes (de los Reyes 2005: 243– 244).TPF4FPT På det sättet skymtas sprickorna i makten och därmed förändringsmöjligheterna. Material, metod och teoretiska utgångspunkter Kommunalarbetarförbundet är Sveriges största fackförbund med ett medlemsantal på ca 600 000. Hälften arbetar i vården och 80 procent är kvinnor. Den fackliga anslutningen är mycket hög.TPF5FPT Tidningen som kommer ut med tjugotvå nummer per år läses av 670 000 personer och enligt undersökningar som gjorts läses huvudsakligen sådant som ger nytta som t.ex. nya avtal, samt arbetsplatsreportage.TPF6FPT Min analys utgår från tidningens arbetsplatsreportage första halvåret 2003 respektive 2004. Sammanlagt omfattas 22 nummer och 118 reportage. Andra delar av tidningen, såsom debatter och insändare, lämnas därhän då jag koncentrerar mig på de delar som läses mest. Reportagen är de synligaste delarna av 4 TP PT Jag har i en historisk studie om ett våldtäktsmål använt Althussers begrepp interpellation för att visa att subjekt mobiliserar olika resurser beroende på vilken position de interpelleras i. Till exempel kan en kvinna som blir våldtagen ha större möjligheter att göra motstånd om hon interpelleras i en gentemot förövaren överordnad klassposition. Se Edgren, M. ”Att återupprätta äran: Språk, subjekt och sexuellt våld i äldre tid”, Kvinnovetenskaplig tidskrift 2004/3: 74–90. 5 TP PT Vad är kommunal? http://www.kommunal.se/files/040324135934101/valfardens_ansikten_03.pdf, 2005-03-06, kl 16.41. 6 TP PT e-postsvar från Kommunalarbetarens chefredaktör Liv Beckström 2005-02-03. 181
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131: Välkommen till Kista Science City
Page 145 and 146: 4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148: SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150: SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152: SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154: SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156: SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158: SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160: SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162: SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164: SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166: SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168: SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170: SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172: SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174: SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176: 5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 179: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 205: SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 208 and 209: Integrationspraktik som arena för
Page 230 and 231:
Integrationspraktik som arena för
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Internmigration bland invandrade fa
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 263 and 264:
9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266:
SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268:
SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270:
10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?