Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> De onämnbara<br />
tjänster betecknas av moraliska betänkligheter inför hushållstjänsters<br />
hierarkiska aspekter. Dessa moralisk-etiska diskurser avspeglas<br />
i såväl motsägelsefulla praktiker som behovet av att osynliggöra<br />
och förfrämliga ”de andra”: rättfärdigandet av konsumtionen av<br />
hushållstjänster söker stöd i en nationalistisk självbild där ”svenskhet”<br />
står för kollektiv moralisk legitimitet. Hushållsarbetarnas<br />
berättelser tecknar däremot en bild av otydliga villkor, osynlighet,<br />
nedvärdering och utsatthet som är kopplade till såväl avsaknaden<br />
av medborgerliga rättigheter som till en bakgrund i länderna utanför<br />
Västeuropa.<br />
Trots att många intervjupersoner framhåller att efterfrågan på<br />
hushållstjänster ökar även bland vanliga ”medelsvensson” visar<br />
underlaget för denna studie att det är familjer med höga inkomster<br />
och prestigefyllda arbete som anlitar au pairer, städerskor och<br />
barnflickor. Det fanns en rad olika skäl till att dessa familjer/individer<br />
inköp av tjänster. Behov av kvalitetstid med familjen,<br />
brister i det allmänna välfärdssystemet, kravfyllda jobb och flexibilitet<br />
men också viljan att slippa ”det tråkiga”. Intressant nog värvades<br />
dessa förklaringar med fundering om det moraliskt korrekta i<br />
att inte vilja ta hand om sig själv. Dessa reflexioner, som även<br />
omfattade en kritik av det som definierades som moraliskt acceptabelt,<br />
hade ofta nationen som utgångspunkt och svenskheten som<br />
norm. Det svenska likhetsidealet blir till en referensram för att<br />
tolka och förstå strategier och preferenser bakom konsumtionen av<br />
hushållstjänster. På detta sätt kan paternalism, rasism, etnisk särbehandling<br />
och strukturell diskriminering samexistera med konstruktioner<br />
av ”svenskt” egalitetstänkande.<br />
Undersökningen visar att hushållsarbetarnas röster tillför viktig<br />
information om hushållsarbetets villkor och de ojämlika relationer<br />
som utvecklas mellan de som utför och de köper dessa tjänster. De<br />
intervjuade hushållsarbetarna hade svårt att vara tacksamma, o<strong>synliga</strong>,<br />
beroende av godtycklighet eller behandlade som ”fattiga”,<br />
”primitiva” eller ”utsatta” som behöver ”hjälp”. Detta gällde i synnerhet<br />
för dem som kom från länder som betraktas utifrån etnifierade<br />
och rasifierade stereotyper i Sverige. De understryker att ett<br />
lands fattigdom inte nödvändigtvis betyder att alla från detta land<br />
är fattiga, desperata och underordnade.<br />
Pigdebatten fokuserar både på jämställdhet mellan män och<br />
kvinnor och jämlikhet mellan vissa sociala grupper. Sverige är på ett<br />
sätt unikt med sin moraliska diskurs där hushållstjänster i politiska<br />
och mediala sammanhang möter hårdnackat motstånd; i vilket<br />
339
Change language