Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den andra arbetskraften SOU 2006:59
sysslorna, att han tvingades diska oftare än de andra anställda.
Miguels fundering – ”jag vet inte hur det går till” – ställer oss inför
en rad intressanta frågor. Hur fördelas arbetsuppgifterna på en
arbetsplats där de anställda formellt sett skall utföra samma arbete.
Vilka osynliga och synliga sorteringshierarkier finns det på arbetsplatserna?
Miguel arbetade som servitör på en restaurang där de flesta
andra som arbetade var svenskfödda. Under intervjun återkom
Miguel till de orättvisor som han ansåg fanns på hans arbetsplats.
Han menade, i likhet med många av de andra informanterna, att
han tilldelades vissa arbetsuppgifter eftersom han uppfattades som
”svartskalle” (informantens egna ord – på spanska ”cabezita negra”).
Miguels berättelse läser jag som ett exempel på hur kategorierna
”invandrare” och ”svensk” görs till en markör i arbetslivet, och hur
detta inverkar på arbetets organisering och fördelningen av sysslor
på olika arbetsplatser.
Det finns i dag en omfattande forskning om rasismens strukturella
roll inom den kapitalistiska ekonomin. Denna forskning har
huvudsakligen analyserat hur och varför människor hamnar i olika
segment och sektorer på arbetsmarknaden. Forskningen har i
mindre utsträckning utforskat frågan om hur arbetslivets segmentering
och segregering påverkar arbetets konkreta utformning, och
hur den därmed upprätthåller och reproducerar de strukturella
ojämlikheter som rasismen skapar (se dock Schierup & Paulsson,
1994). För att anknyta till Miguels berättelse är det svårt att utifrån
denna forskning fånga den process som gör att Miguel hamnade i
disken trots att han inte anställdes som diskare, och hans upplevelse
av att denna fördelning av arbetsuppgifter gjordes därför att
arbetsgivaren och de andra anställda uppfattar honom som en
”svartskalle”. Jag menar att begreppet rasifiering, som utvecklats av
bland andra marxisten Robert Miles, är ett användbart begrepp för
att fånga dessa processer. Les Back och John Solomos lyfter i
boken Theories of race and racism, a reader (2000) fram Robert
Miles’ analyser av rasismens roll i det kapitalistiska samhället som
ett av de mest centrala försöken att inkorporera en förståelse av
rasismen inom ramen för en marxistisk teoribildning. Enligt författarna
är Miles’ viktigaste bidrag till diskussioner och analyser av
rasism att han påvisade att ”ras” är något som skapas inom ramen
för politiska och ekonomiska maktrelationer (se t.ex. Miles, 1993;
1989). Miles’ begrepp har varit och är ett viktigt teoretiskt redskap
inom den svenska antirasistiska forskningen, delvis eftersom det är
272