Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den andra arbetskraften SOU 2006:59
även i relationen till sina familjer och vänner. En fråga som ställs
utifrån materialet är hur ökningen av tillfälliga anställningar har
förändrat kontrollen av människors tid. För även om timmarna
man befinner sig på jobbet förändras (att man till exempel inte är
där från 07–16), så innebär inte detta, i och med att man konstant
måste vara till arbetsmarknadens förfogande, per automatik att
kontrollen av arbetskraften minskar. I de politiska diskussionerna
kring den ökade flexibiliteten i delar av arbetslivet har det ibland
hävdats att tidsbegränsade anställningar fungerar som en ingång till
tillsvidareanställningar. Samtidigt visar den begränsade forskningen
som finns på området att speciellt människor med utländsk bakgrund
har svårt att komma bort från dessa former av anställningar.
Kristina Håkansson visar att sannolikheten att tillfälliga anställningar
för utländska medborgare övergår till fasta anställningar är
lägre än vad den är för svenska medborgare. Andreas Jonsson &
Mårten Wallet drar i sin text Är utländska medborgare segmenterade
mot atypiska arbeten? slutsatsen att:
För utländska medborgare (och utomnordiska medborgare i synnerhet)
med en tillfällig anställning kan vi alltså konstatera att de tillfälliga
anställningarna oftare än för befolkningen i sin helhet återfinns inom
yrkessektorer som är okvalificerade och lågbetalda (2001:166).
Det finns med andra ord lite som tyder på att dessa anställningar
utgör en språngbräda till mer trygga anställningsformer: Frågan är
tvärtom om de inte cementerar och fördjupar de ojämlikheter i
arbetsvillkoren som redan finns. I relation till debatten om den
ökade flexibiliteten i arbetslivet brukar två olika former av flexibilitet
lyftas fram: den numerära och den funktionella. I boken Flexibilitetens
gränser definierar Anne Grönlund den numerära flexibiliteten
som att ”arbetstiden varierar med verksamheten eller den
anställdes behov” (2004:14). Den funktionella flexibiliteten skapas
när de anställda växlar mellan olika typer av arbetsuppgifter, beroende
på var det finns mest att göra. Ofta har forskare hävdat att
den numerära flexibiliteten framförallt finns i de perifera delarna av
arbetslivet och den funktionella i dess centrum. Mitt material pekar
på att det finns en tydlig koppling mellan den funktionella och den
numerära flexibiliteten även i arbetslivets periferi. Föreningen av de
olika formerna av flexibilitet skapar en utbytbar arbetskraft, då
arbetskraften både är flexibel numerärt i relation till arbetstider och
funktionellt i relation till arbetsuppgifterna. Patricia som hade två
292