Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 De onämnbara
Just på grund av dess hierarkiska aspekter och kopplingar till
ojämlikheter mellan sociala grupper har frågor om hushållstjänster
sedan sekelskiftet gett upphov till stormiga debatter i Sverige. Ihärdigheten
i svensk moraldiskurs kring privata hushålls/omsorgstjänster
saknar motstycke i andra länder, mycket på grund av socialdemokratiska
och feministiska värderingar och dilemman kring
jämställdhet och jämlikhet (Platzer 2003:270, Öberg 1999). Här
ställs solidaritet mellan kvinnor och klasser mot utarbetade småbarnsföräldrars
behov och (svenska) kvinnors möjlighet att göra
karriär. Dessa debatter river upp känsliga och polariserande frågor
kring genus, klass och etnicitet där de som utför hushållstjänster
liknas vid ”pigor” från 1800-talet och de som köper dessa tjänster
framställs i termer av överklass som hängs ut i återkommande
”skandaler” kring köp och utnyttjande av oregistrerad arbetskraft.
Sådana skandaler innefattar inte bara renodlade städtjänster utan
gäller ibland även au pairer och hur de utnyttjas av en illasinnad
överklass (By 2003, Gustavsson 2003, Meri 2003, Södergren 2002).
Den så kallade ”pigdebatten” har under 1990-talet och 2000-talet
främst handlat om huruvida hushållstjänster bör skattesubventioneras.
Ett antal, ofta sammanhängande, argument återkommer i
senare års ”pigdebatt,” de flesta utifrån ett köparperspektiv (de los
Reyes och Mulinari 2005:102). Utifrån detta perspektiv framhölls
fördelarna med hushållstjänster utifrån jämställdhetsargument (det
handlar om en kvinnofråga för stressade småbarnsmammor och
kvinnors möjligheter att göra karriär); ett marknads-
/arbetslivsargument (en reglerad tjänstesektor är bra för ekonomin);
ett hälsoargument (tillgång till hushållstjänster skulle minska
utbrändhet och sjukskrivningar); ett medelklassargument (”alla” –
inte bara överklassen – behöver denna service, men har inte råd)
och professionaliserings-argument (det innebär fördelar för
arbetslösa ”invandrare” att få jobba på den formella/registrerade
7
marknaden)TPF FPT .
Sedan mellankrigstidens ”hembiträdesdebatt” har två målsättningar
kolliderat inom socialdemokratin; att dels se till barnfamiljers
behov och dels se till ”hembiträdenas” behov (Öberg
1999:173). ”Hembiträdes”- och ”pig-”debatter har under 1900-talet
och 2000-talet definierats först som både en klassfråga och en
kvinnofråga – sedan även som en fråga om förhållanden mellan
7
TP PT För sentida inlägg i debatten, se bl.a. Appel 2003, Ekelius 2004a & b, Hedlund 1999,
Joelsson 2003, Lindberg 2005, Mallik och Josefsson 1998, Nordlander och von Sydow 2004,
Nordling 1997, Nyberg 2004, Olsson 2005, Popova 1996, Pålsson 1997, Tempe 2005.
311