Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Den andra arbetskraften SOU 2006:59 sysslorna, att han tvingades diska oftare än de andra anställda. Miguels fundering – ”jag vet inte hur det går till” – ställer oss inför en rad intressanta frågor. Hur fördelas arbetsuppgifterna på en arbetsplats där de anställda formellt sett skall utföra samma arbete. Vilka osynliga och synliga sorteringshierarkier finns det på arbetsplatserna? Miguel arbetade som servitör på en restaurang där de flesta andra som arbetade var svenskfödda. Under intervjun återkom Miguel till de orättvisor som han ansåg fanns på hans arbetsplats. Han menade, i likhet med många av de andra informanterna, att han tilldelades vissa arbetsuppgifter eftersom han uppfattades som ”svartskalle” (informantens egna ord – på spanska ”cabezita negra”). Miguels berättelse läser jag som ett exempel på hur kategorierna ”invandrare” och ”svensk” görs till en markör i arbetslivet, och hur detta inverkar på arbetets organisering och fördelningen av sysslor på olika arbetsplatser. Det finns i dag en omfattande forskning om rasismens strukturella roll inom den kapitalistiska ekonomin. Denna forskning har huvudsakligen analyserat hur och varför människor hamnar i olika segment och sektorer på arbetsmarknaden. Forskningen har i mindre utsträckning utforskat frågan om hur arbetslivets segmentering och segregering påverkar arbetets konkreta utformning, och hur den därmed upprätthåller och reproducerar de strukturella ojämlikheter som rasismen skapar (se dock Schierup & Paulsson, 1994). För att anknyta till Miguels berättelse är det svårt att utifrån denna forskning fånga den process som gör att Miguel hamnade i disken trots att han inte anställdes som diskare, och hans upplevelse av att denna fördelning av arbetsuppgifter gjordes därför att arbetsgivaren och de andra anställda uppfattar honom som en ”svartskalle”. Jag menar att begreppet rasifiering, som utvecklats av bland andra marxisten Robert Miles, är ett användbart begrepp för att fånga dessa processer. Les Back och John Solomos lyfter i boken Theories of race and racism, a reader (2000) fram Robert Miles’ analyser av rasismens roll i det kapitalistiska samhället som ett av de mest centrala försöken att inkorporera en förståelse av rasismen inom ramen för en marxistisk teoribildning. Enligt författarna är Miles’ viktigaste bidrag till diskussioner och analyser av rasism att han påvisade att ”ras” är något som skapas inom ramen för politiska och ekonomiska maktrelationer (se t.ex. Miles, 1993; 1989). Miles’ begrepp har varit och är ett viktigt teoretiskt redskap inom den svenska antirasistiska forskningen, delvis eftersom det är 272
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften ett begrepp som sätter fokus på hur kategorierna ”invandrare” och ”svensk” görs och de ojämlikheter som föds ur detta, men även eftersom det är ett begrepp som belyser hur föreställningar om tänkta rasskillnader görs till betydelsebärande kategorier. Begreppet ”racialisations” belyser enligt Miles: Those instances where social relations between people have been structured by the signification of human biological characteristics in such a way as to define and construct different social collectives (Miles, 1989:75). Begreppet har använts för att utforska och synliggöra rasismens roll i formerandet av det svenska samhället och de processer som till exempel skapar ett etniskt segregerat arbetsliv, och ojämlika arbetsvillkor. Denna forskning har varit (och är) central för att visa att rasismen inte är ett marginellt fenomen i det svenska samhället utan i stället något konstitutivt för skapandet av hierarkier inom alla samhällsområdena; inte minst inom arbetslivet. När begreppet använts i en svensk kontext (Molina, 1997; Mulinari & Neergaard, 2004) har forskare ofta rört sig ifrån Miles’ ursprungliga idé om att rasifiering görs utifrån tänkta biologiska skillnader, och i stället synliggjort hur idéer om kulturella skillnader och annorlundahet också är centrala. För Miles är denna process alltid en relationell process, där de som rasifierar samtidigt rasifierar sig själva – dock från en överordnad position. Irene Molina, som introducerat begreppet i Sverige (1997), menar att Inträdet av begreppet rasifiering i både den interna och externa akademiska debatten om rasism var en viktig milstolpe för förståelse av ojämlikhetsskapande i samtida samhällen inte minst för dess grammatiska form indikerar aktion, process, skapande. (Molina, 2005) Molina hävdar att en av begreppets styrkor är att det riktar sökarljuset mot processer och görande(n). Men begreppets analytiska värde, menar jag, ligger också i att det belyser hur rasifieringen alltid bygger på en asymmetrisk relation, eftersom skillnad alltid skapas inom ramen för ojämlika strukturella ekonomiska och politiska relationer. Jag menar att begreppet kan förstås på två analytiska nivåer, som båda är centrala för analyser av arbetslivet; å ena sidan den strukturella nivån (rasifieringens orsak och dess funktion inom kapitalismen) och å andra sidan ”görandet” eller iscensättandet av denna ojämlika relation. Dessa nivåer kan tillsammans synliggöra hur arbetets organisering (t.ex. de processer som formar ett etniskt 273
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 35 and 36:
2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38:
SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99:
Page 102 and 103:
Välkommen till Kista Science City
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168:
SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170:
SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176:
5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178:
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205:
Page 208 and 209:
Integrationspraktik som arena för
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223: Integrationspraktik som arena för
Page 238 and 239: All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 246 and 247: Internmigration bland invandrade fa
Page 263 and 264: 9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266: SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268: SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270: 10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271: SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 275 and 276: SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 305 and 306: 11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308: SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310: SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312: SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314: SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316: SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318: SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320: SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322: SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?