Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Den sociala exkluderingen i Sverige <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />
psykiskt påfrestande arbetsbetingelser (Schierup och Paulson<br />
1994). Flyktingar som fick uppehållstillstånd under 1980- och<br />
1990-talen hade en särskilt problematisk situation och upplevde<br />
växande svårigheter att etablera sig på den reglerade, och alltmer<br />
exkluderande, formella svenska arbetsmarknaden. Detta hänger<br />
sannolikt ihop med ändrade institutionella ramar för flyktingmottagandet<br />
(se till exempel diskussionen i Schierup 1991c). Men det<br />
handlar även om diskriminerande praktiker i samband med införseln<br />
av arbetsorganisationer som genererar etniskt homogena arbetsgrupper<br />
(Augustsson 1996). Detta leder mot en fördjupning av<br />
den ojämna etniska arbetsdelningen inom och mellan arbetsgrupper<br />
och företag (Schierup och Paulson 1994; för ett alternativt perspektiv<br />
se Bevelander 2000; Scott 1999; Lundh et al. 2002).<br />
Företagsledare verkar ofta bortse från kompetens och kvalifikationer<br />
hos utlandsfödda från icke EU-länder (Integrationsverket<br />
2002: 41ff). Detaljerade registerstudier visar att det inte går att förklara<br />
låg sysselsättning och hög arbetslöshet bland utländskt födda<br />
med graden av utbildning. Visserligen har utbildning betydelse men<br />
i mycket mindre grad när det gäller utlandsfödda än infödda, och<br />
vissa kategorier av utlandsfödda är klart mer utsatta än andra (se<br />
vidare till exempel Berggren och Omarsson 2001; Riksrevisionsverket<br />
1992; Spalloni 1994; Schierup och Paulson 1994; Ekberg och<br />
Gustafsson 1995; Bevelander 2000; Hjerm 2002a). Lägsta formella<br />
utbildningsnivån finner man bland utländskt födda från andra nordiska<br />
länder, som dock har en stark position på den svenska arbetsmarknaden.<br />
Däremot är till exempel män födda i Afrika och<br />
Asien markant missgynnade när det gäller sysselsättning, trots att<br />
de har en utbildningsnivå som motsvarar svenskfödda mäns. Kvinnor<br />
med samma icke-europeiska ursprung har en utbildningsnivå<br />
som motsvarar den för kvinnor från andra nordiska länder men en<br />
mycket sämre arbetsmarknadsposition (Integrationsverket 2002:<br />
41ff).<br />
Vidare tycks LAS (Lagen om anställningsskydd) i praktiken<br />
bidra till en form av indirekt institutionell etnisk diskriminering<br />
(Integrationsverket 2002: 40ff). Vid företagsnedläggningar eller<br />
nedskärningar drabbas särskilt anställda med invandrarbakgrund då<br />
de ofta har kortare anställningsperioder än infödda. Personer som<br />
kom till Sverige som flyktingar under 1980- och 1990-talen är särskilt<br />
utsatta för denna indirekta diskriminering. Utlandsfödda som<br />
har bott i landet kortare tid används som en flytande reservarbetskraft<br />
eller buffert på arbetsmarknaden. Men flera undersökningar<br />
60
Change language