04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong> Den sociala exkluderingen i Sverige<br />

ser med starka fackföreningar i centrum. SAP kom att bli politisk<br />

garant för centraliserade löneförhandlingar och full sysselsättning<br />

och beredde vägen för omfattande reglering av anställnings- och<br />

arbetsförhållanden och medbestämmande.<br />

SAP var även den politiska huvudkraften vad avser den svenska<br />

modellens tredje pelare: den starka välfärdsstaten med dess generella<br />

välfärdspolitik samt den stora offentliga sektorn. Den offentliga<br />

sektorn kom att absorbera en stor del av alla välfärdspolitiska kostnader<br />

och en stor del av de anställda inom den svenska arbetsmarknaden<br />

som helhet. 1985 arbetade en av tre anställda i Sverige inom<br />

offentlig sektor jämfört med, till exempel, enbart en av sex anställda<br />

i den tyska förbundsrepubliken. Detta bidrog starkt till Sveriges<br />

höga sysselsättningsgrad jämfört med Tyskland och andra OECDländer<br />

(utanför Skandinavien). Den fulla sysselsättningspolitiken<br />

samt den aktiva arbetsmarknadspolitiken var i sin tur centrala för<br />

upprätthållandet av den starka välfärdsstaten. Däremot hade arbetslöshetsförsäkring<br />

och transfereringar genom behovsprövade socialbidrag<br />

givits en jämförelsevis marginell betydelse. Arbetslöshetsersättning<br />

betalas ut under relativt korta perioder och arbetslöshet<br />

har hanterats som en integrerad del av arbetslinjen och den aktiva<br />

arbetsmarknadspolitiken snarare än som en socialpolitisk fråga<br />

(Junestav 2004).<br />

Det är nära förbundet med välfärdsregimens särskilda karaktär<br />

att Sverige har haft och fortfarande har den högsta andelen av<br />

arbetsmarknadsaktiva i förhållande till inaktiva inom den Europeiska<br />

Unionen (Vogel 2000: 6). Produktion av högkvalitativa välfärdstjänster<br />

är arbetsintensiv och ett kostnadskrävande välfärdssystem<br />

fordrar en omfattande skattebas och härmed en hög grad av<br />

aktivt lönearbete. Samtidigt medförde, eller förutsatte, uppbyggnaden<br />

av den svenska välfärdsstatliga modellen radikala förändringar<br />

i samhällets genusordning och arbetets könsmässiga delning.<br />

Modellen har förutsatt en hög kvinnlig sysselsättning och kvinnorna<br />

har dominerat den offentliga sektorn. Två av tre sysselsatta<br />

kvinnor kom att arbeta inom offentlig sektor, ofta på ”lång deltid”.<br />

Därigenom blev också den svenska arbetsmarknaden en av Europas<br />

mest könssegregerade. Och samtidigt med att den offentliga<br />

sektorn kompenserade för en del av det traditionella kvinnliga<br />

hem- och omsorgsarbetet och därmed gjorde kvinnors multipla<br />

roller som hemarbetande, mödrar och lönearbetande mera hanterlig,<br />

bidrog den särskilda karaktären av kvinnornas indragning på<br />

45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!