Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Den andra arbetskraften SOU 2006:59
reproduceras rasifieringens ojämlikhet även inom och genom det
konkreta arbetet.
Olika och ojämlika rum
Kontakter, menade många av informanterna, var mer avgörande för
var de kom att hamna än de rent formella kriterierna, såsom arbetslivserfarenhet
och utbildning. Flera studier visar att skillnader i arbetslivserfarenhet
och utbildning inte kan förklara det etniskt segregerade
arbetslivet. Alirezar Behtoui (2004) visar hur centrala de
informella kontakterna är för att ta sig in på arbetsmarknaden. Han
menar att detta bland annat leder till ett etniskt segregerat arbetsliv,
i och med att svenska ungdomar tenderar att ha bättre kontakter än
vad andra generationens invandrare har. Dessa informella kontaktnät
menar författaren bör analyseras utifrån ett klass- och könsperspektiv
då de informella kontaktnäten tenderar att reproducera den
segregation som i dag finns i arbetslivet.
Flera av mina informanter, framförallt de yngre, beskriver hur
centrala de informella kontakterna är, både för att ta sig in i arbetslivet
och för att kunna förflytta sig (uppåt). Kontakterna, menar
exempelvis Mariano, 25, avgör var du hamnar i arbetslivet och
bestämmer därmed även din lön och din arbetsmiljö. Mariano hade
arbetat ett antal år inom hotell- och restaurangbranschen, främst
som kock, men ofta som kock med flera andra arbetsuppgifter. En
av de saker som Mariano tog upp som exempel på hinder på
arbetsmarknaden var just de informella kontakter som han menade
att svenskarna endast delade med varandra.
M: Ja, invandrare har mindre kontakter. Dom har kontakter inom sig
själva och det är också därför som vi håller de låga lönerna; 60 kronor i
timmen, mellan oss själva. För vi vet att det är det som gäller, det finns
ingen som vet att du kan få 100 kronor svart där borta (...) å andra
sidan så tror jag inte att de hade fått det, jobbet alltså.
P: För att?
M: Det är inne i staden, Lilla torg det är svenskar som skall komma
och äta och då skall det vara svenskar som lagar maten. Det är en
undangömd diskriminering eller?
Även om det finns en del forskning om vilka hinder och barriärer
som finns i det svenska arbetslivet för dem som inte uppfattas som
svenskar, vet vi fortfarande för lite om människors rörlighet i
282