04.09.2013 Views

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Integrationspraktik som arena för konstruktion och normalisering... <strong>SOU</strong> <strong>2006</strong>:<strong>59</strong><br />

vårdcentral. Varför skall jag vara tvungen att göra AT-tjänst och kunskapsprov?<br />

(Deltagare).<br />

Den femårspraxis som intervjupersonen hänvisar till illustrerar hur<br />

institutionella regelverk missgynnar individer i en grupp, samtidigt<br />

som de gynnar andra grupper genom att undanta dem från reglerna.<br />

Min analys av femårsregeln är att Socialstyrelsens explicita ambition<br />

om att göra individuella prövningar inte fungerar och att det<br />

finns en ovilja och inflexibilitet i rutinerna, när det gäller tillvaratagandet<br />

av den kompetens som de utlandsutbildade läkarna besitter.<br />

Vidare illustrerar denna inflexibilitet att det rådande kontrollsystemet<br />

inte är till för att verifiera och bedöma deras kompetens och<br />

erfarenheter utan snarare verkar som ett instrument för att underkänna<br />

dem, något som i förlängningen legitimerar de utlandsutbildade<br />

läkarnas underordning och exklusion (se också Neergaard<br />

2002).<br />

Den paradoxala integrationsåtgärden: kulturens primat över<br />

kunskap och kompetens<br />

Som min korta beskrivning ovan visar, konstruerades åtgärden av<br />

Socialstyrelsen utifrån institutionella regelverk för att tillämpas på<br />

certifieringsprocessen för denna kategori av utlandsfödda. En utgångspunkt<br />

för åtgärdernas konstruktion tycks vara uppfattningen<br />

att utbildningen och kunskapen hos utländska läkare är bristfällig<br />

och behöver förbättras. Något som är intressant och bör poängteras<br />

är att den viktigaste bristen som underströks av de institutionella<br />

aktörerna inte hade med den medicinska kunskapen att göra.<br />

Vad de istället framhävde var bristen i ’kulturspecifik kunskap’, vilket<br />

följande uttalande visar:<br />

226<br />

Jag tror likadant att det finns ett stort värde att förstå vår kultur, hur vi<br />

tänker och arbetar, det tror jag är mycket viktigt. Det här som jag har<br />

illustrerat med några exempel… det kan handla om förhållningssätt<br />

gentemot kvinnlig personal från manliga doktorer[…] Det är naturligtvis<br />

svåra saker att tala om för personer hur de måste ändra sig och<br />

anpassa sig till den svenska, det är inte lätt. Dels är det lättare att hantera<br />

det i en utbildningssituation som är just så här och dels har man<br />

en genomtänkt plan hur man skall, och därigenom blivit accepterad.<br />

Eller också har han förstått det här, snappat upp det, och därigenom<br />

blivit accepterad. Eller också har han inte förstått det här, och då halkar<br />

han ur systemet, han blir inte anställd. Det kan till och med vara så<br />

att han inte förstår varför, om ingen är tydlig och klargör att det beror

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!