Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Antidiskrimineringens dilemma
Arbetsvillkor/arbetsmiljöreportagen är ganska få och spänner över
vida teman. Det är därför svårt att göra några tydliga tolkningar.
Men jag vill kommentera en representation som inte bara är svag
utan som också bidrar till passivisering av underordnade grupper
med mörk hudfärg. Under rubriken ”Nu drar smutsen in i skolorna”
presenterar ett stort bilduppslag, med kameravinkel ovanifrån,
städaren Cheick Diallo på väg in genom en dörr med sin stora
städvagn. Han har svårt att komma genom dörren vilket för övrigt
också texten talar om. En annan städare som dock inte är med i
bild, Abdul Ahamed, säger att han städar på en annan skola och
bara har en timme på sig att städa. Dessa två städare besvarar frågor
men driver inte arbetsmiljöfrågorna själva. Denna passiviserande
representation understryks av att Diallo inte möter läsarens blick.
Han vänder huvudet nedåt och blir på så sätt objektifierad. Den
som däremot får tillfälle att lägga ut texten om arbetsmiljön är den
vita, fd städerskan Rigmor Samuelsson som också var facklig företrädare
på ISS. Hon berättar att det på den tiden då hon städade
fanns två städare på heltid (Kommunalarbetaren 2004/8: 6–8).
Syftet med reportaget är att visa upp orimliga arbetsvillkor vilket
understryks av att de båda städarna inte ens hinner ta sig tid att
förmedla sina synpunkter men samtidigt genomkorsas denna fackkritiska
aspekt av att städarna objektifieras. Representationen blir
därför också kontraproduktiv. Det högt uppdrivna tempot i arbetslivet
motverkar i sig fackligt engagemang. Människor hinner
inte samtala om arbetsvillkoren och mejsla fram gemensamma erfarenheter
som kan producera kritisk kapacitet och aktiva fackliga
subjekt.
Nedskärningar och stridsåtgärder är andra reportageområden som
har något att säga om fackliga rättigheter. Kommunals strejk på
våren 2003 lämnade stort avtryck i tidningen i såväl bild- som textreportage
från arbetsplatser. Representationer av subjekt som är
kritiska och subjekt som ställer krav på högre löner, bättre arbetsvillkor,
bättre arbetsmiljö, positioneras inom svensknormen. ”Vi
har fått nog. Betala för vårt knog” är rubriken på ett sådant reportage
där två barnskötare demonstrerar för högre lön och mindre
barngrupper (Kommunalarbetaren 2003/4: 16–17). Andra exempel
är uttalandet från en barnskötare som vågar träda fram och ställa
krav trots att hon påstår att man straffas för frispråkighet och det
finns många reportage med bilder på strejkvakter med krav på
högre lön från såväl vårdarbete som renhållningsarbetare, markbyggare
och ambulansfolk. I ett reportage under rubriken ”Strejk-
189