Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Den sociala exkluderingen i Sverige SOU 2006:59 Samförståndslösningar med arbetsmarknadens parter som centrala aktörer dominerade under de första fyra decennierna efter Andra världskriget utformning och implementering av såväl invandrarpolitiken som invandringspolitiken (Öberg 1994; Graham och Soininen 1998; Soininen 2002; se även Schierup, Hansen och Castles 2006). Liksom när det gäller den svenska välfärdsmodellen i allmänhet har SAP:s hegemoni främjat politisk kontinuitet och övergripande konsensusbildande processer. Samförståndet mellan fack och företag, vänster och höger har dock blockerat för utvecklingen av bindande, juridiskt sanktionerad lagstiftning mot diskriminering. Enligt svensk praxis skulle diskriminering på etniska grunder i huvudsak regleras genom den generella arbetsmarknads- och välfärdspolitiken och genom informationsåtgärder, övertalning och kulturellt medvetandegörande, administrerat av arbetsmarknadens parter eller relevanta sektorsorgan; en såkallad soft-law approach (Soininen 2002). Näringsliv och fack uppfattade utvidgad och tvingande juridiskt sanktionerad lagstiftning mot etnisk diskriminering som stridande mot det etablerade svenska arbetsmarknadssystemets partsrelationer och kollektivavtalsprincip (Soininen 2002). Med Ombudsmansinstitutionen i 1986, vars verksamhet reglerades av lagen mot etnisk diskriminering av samma år (SFS 1986), fick Sverige sitt första organ speciellt inriktat mot etnisk diskriminering. Ombudsmansinstitutionen kom till under en tid som präglades av invandrades växande marginalisering på arbetsmarknaden. Men lagstiftningsåtgärder mottogs fortfarande utan entusiasm av näringsliv och fack. Även Ombudsmansinstitutionen inriktades också främst på ”mjuka” åtgärder (soft law measures), men fick även en vidare betydelse genom sitt insisterande på fortsatt lagstiftning (se vidare Soininen 2002). Först med Lagen mot etnisk diskriminering i arbetslivet av 1999 (SFS 1999) introduceras bindande lagstiftning mot bevisad diskriminering. Fokus skiftade samtidigt från direkt diskriminering och uppenbara former av rasism till indirekt institutionell diskriminering och rasism. Till skillnad från den tidigare lagstiftningen, betonade lagen 1999 års lag även betydelsen av att ändra faktiskt beteende och inte bara hållningar (Soininen 2002). Principer hämtade från bindande lagstiftning mot etnisk diskriminering och rasism i USA, Storbritannien, Nederländerna och Canada, som inkluderats i EU-lagstiftningen, var härmed inkorporerade i svensk lagstiftning (se vidare SOU 1997; Soininen och 74
SOU 2006:59 Den sociala exkluderingen i Sverige 13 Graham 2000).TPF FPT Lagen införde även, i linje med millennieskiftets EU direktiv, en ny moralpolitisk standard för positiva åtgärder som vilar på arbetsgivarna (Soininen och Graham 2000). Det handlar om åtgärder för att förändra arbetsorganisationen genom att öka 14 arbetsstyrkans så kallade mångfald.TP F FPT Denna indirekta och proaktiva strategi för att motverka diskriminering tycks harmoniera bättre med traditionell svensk praxis och parternas pragmatiska intressen än direkta och juridiskt bindande påbud. Därför är det inte förvånande att detta politiska Mångfaldskoncept – som först lanserades med propositionen av 1997 (Proposition 1997b) och därnäst som en väsentlig del i lagstiftningen mot diskriminering på arbetsmarknaden – har kommit att dominera den offentliga diskursen och, till dels den institutionella praktiken. Mångfaldsprogram och mångfaldsplaner har (liksom jämställdhetsplaner) blivit obligatoriska för offentlig sektor. Såväl fack som det privata näringslivet har kommit att utsättas för moralpolitiska påtryckningar att initiera och understödja en förväntat inkluderande mångfaldshantering. Erfarenheterna från USA Sammanfattningsvis motsvarar Sveriges EU-relaterade anti-diskrimineringspolitik och sanktionerade mångfaldshanteringspraxis i sina grunddrag en sedan länge etablerad antirasistisk regim och det lagstadgade regelverket i liberala stater som USA och Storbritannien; länder med en lång invandringshistoria och etablerad praxis för hantering av relationer och konflikter i ett mångetniskt samhälle. Samtidigt opererar – givet de senaste 15 årens utveckling inom arbetsmarknaden och i samhället – lagstiftningen de facto under samhälleliga förutsättningar som i en rad avseenden påmin- 13 TP PT Lagen av 2003 (SFS 2003) kom att ytterligare fördjupa denna integration av svensk lagstiftning mot diskriminering med EU-lagstiftningen och internationell lagstiftning i övrigt. 14 TP PT Mångfaldspolitikens grundar och betydelse har ifrågasatts av flera forskare. Mångfald, är ett både kontroversiellt och mångtydigt begrepp. Utan koppling till en djupare förståelse av sociala strukturer, organisationer samt institutionella regelsystem och rutiner, och utan en ingående analys av komplexa olikhetsrelationer, dessas bakgrund och förutsättningar, kan begreppets förändringspotential betvivlas (se vidare de los Reyes 2001). Om ”mångfald” ensidigt knuts till lönsamhet kan det komma att markera avstånd till normer om social rättvisa, varnar de los Reyes (de los Reyes 2001), och kan härvid i sina konsekvenser medföra bakslag for kvinnors och de nya etniska minoriteternas ställning i arbetslivet. Soininen (2002: 11) ser en fara för att mångfaldshantering, i form av en marknadsstyrd humankapitalpolicy, kan komma att undantränga det övergripande rättighetsperspektiv som bindande, juridisk sanktionerad anti-diskriminerings lagstiftning bygger på. 75
Page 1 and 2:
Arbetslivets (o)synliga murar Redak
Page 3 and 4:
Förord Utredningen om Makt, integr
Page 5:
höra ”de andra”. Personer med
Page 8 and 9:
Innehåll SOU 2006:59 7 All hjälp
Page 10 and 11:
Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 12 and 13:
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25: Arbetslivets (o)synliga murar SOU 2
Page 35 and 36: 2 Den sociala exkluderingen i Sveri
Page 37 and 38: SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 73: SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 99: SOU 2006:59 Den sociala exkludering
Page 102 and 103: Välkommen till Kista Science City
Page 124 and 125:
Välkommen till Kista Science City
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 145 and 146:
4 Strategisamhälle Om, värdegrund
Page 147 and 148:
SOU 2006:59 Strategisamhälle samma
Page 149 and 150:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Det f
Page 151 and 152:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Detta
Page 153 and 154:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Klass
Page 155 and 156:
SOU 2006:59 Strategisamhälle någo
Page 157 and 158:
SOU 2006:59 Strategisamhälle invan
Page 159 and 160:
SOU 2006:59 Strategisamhälle oundv
Page 161 and 162:
SOU 2006:59 Strategisamhälle probl
Page 163 and 164:
SOU 2006:59 Strategisamhälle värd
Page 165 and 166:
SOU 2006:59 Strategisamhälle kurse
Page 167 and 168:
SOU 2006:59 Strategisamhälle ett s
Page 169 and 170:
SOU 2006:59 Strategisamhälle bara
Page 171 and 172:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Refer
Page 173 and 174:
SOU 2006:59 Strategisamhälle Lacla
Page 175 and 176:
5 Antidiskrimineringens dilemma Rep
Page 177 and 178:
SOU 2006:59 Antidiskrimineringens d
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205:
Page 208 and 209:
Integrationspraktik som arena för
Page 210 and 211:
Page 212 and 213:
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 236 and 237:
Page 238 and 239:
All hjälp som jag skulle ha behöv
Page 240 and 241:
Page 242 and 243:
Page 244 and 245:
Page 246 and 247:
Internmigration bland invandrade fa
Page 248 and 249:
Page 250 and 251:
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 263 and 264:
9 Att byta jobb 1 En fallstudie om
Page 265 and 266:
SOU 2006:59 Att byta jobb någontin
Page 267 and 268:
SOU 2006:59 Att byta jobb som Fatim
Page 269 and 270:
10 Den andra arbetskraften Inlednin
Page 271 and 272:
SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
Page 277 and 278:
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
Page 283 and 284:
Page 285 and 286:
Page 287 and 288:
Page 289 and 290:
Page 291 and 292:
Page 293 and 294:
Page 295 and 296:
Page 297 and 298:
Page 299 and 300:
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
11 De onämnbara Anna Gavanas Jäml
Page 307 and 308:
SOU 2006:59 De onämnbara muntra b
Page 309 and 310:
SOU 2006:59 De onämnbara rättighe
Page 311 and 312:
SOU 2006:59 De onämnbara Just på
Page 313 and 314:
SOU 2006:59 De onämnbara inkomst -
Page 315 and 316:
SOU 2006:59 De onämnbara gan på d
Page 317 and 318:
SOU 2006:59 De onämnbara rapporten
Page 319 and 320:
SOU 2006:59 De onämnbara downstair
Page 321 and 322:
SOU 2006:59 De onämnbara att köpa
Page 323 and 324:
SOU 2006:59 De onämnbara Hon träf
Page 325 and 326:
SOU 2006:59 De onämnbara säger tv
Page 327 and 328:
SOU 2006:59 De onämnbara Sara: Det
Page 329 and 330:
SOU 2006:59 De onämnbara erskor).
Page 331 and 332:
SOU 2006:59 De onämnbara Vanessa f
Page 333 and 334:
SOU 2006:59 De onämnbara hennes fa
Page 335 and 336:
SOU 2006:59 De onämnbara 3. Etnifi
Page 337 and 338:
SOU 2006:59 De onämnbara ren. Osca
Page 339 and 340:
SOU 2006:59 De onämnbara tjänster
Page 341 and 342:
SOU 2006:59 De onämnbara Referense
Page 343 and 344:
SOU 2006:59 De onämnbara Gender, M
Page 345 and 346:
SOU 2006:59 De onämnbara Kofman, E
Page 347 and 348:
SOU 2006:59 De onämnbara Global wo
Page 349 and 350:
12 Rundabordssamtal om strukturell
Page 351 and 352:
SOU 2006:59 Rundabordssamtal om str
Page 353 and 354:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359:
Page 362 and 363:
Författarpresentation SOU 2006:59
Page 364 and 365:
41. Internationella sanktioner. UD.
Page 366:
Utbildnings- och kulturdepartemente
show all

Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?