Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 De onämnbara
rättigheter, strategier, arbetsrelationer och förhandlingsmöjligheter.
Jag vill här understryka att varken de som köper eller de som
säljer hushållstjänster är enhetliga grupper, utan innefattar en
mångfald av skiftande positioner och relationer. Dessutom diskuterar
jag de moraliska ståndpunkter som kommer till uttryck i
diskurser om privata hushållstjänster, den så kallade ”pigdebatten”
och dess effekter på aktörernas olika förhandlingspositioner.
Efterfrågan, maktrelationer och svensk pigdebatt
Det är många faktorer som spelar in i den växande efterfrågan på en
invandrad arbetskraft för privata hushållstjänster i EU. Välfärdspolitik
och migrationslagar inverkar på både tillgång och efterfrågan
på arbetskraft, samt rättigheter och skyldigheter i formella och
informella sektorer för hushållstjänst. Men efterfrågan på hushållstjänster
har inte bara med arbetsköpares ekonomiska och praktiska
valmöjligheter att göra; efterfrågan är dessutom socialt konstruerad
och påverkad av sociokulturella värderingar kring hushållsarbete
och omsorg (Kremer 2002). Vilken typ av omsorg föredrar olika
familjer för sina barn? Hemmavarande biologiska mödrar, biologiska
fäder, sociala föräldrar, mor- och farföräldrar, utbildad dagispersonal,
dagmammor, privata barnflickor eller au pairer? Eller en
kombination av alternativ som skiftar över barnens uppväxt?
Omsorgspreferenser varierar historiskt och kontextuellt bland
familjer i olika EU-länder (Gavanas och Williams 2003; Gavanas,
Tobio och Williams 2007). Frågan om vilken ”sorts person”
arbetsköparen köper – snarare än själva tjänstens utförande – har
dessutom stor inverkan på vem arbetsköparen anser förtjänar förtroende
och kan ”smälta in i” deras hem- och familjemiljö.
Köpares preferenser kring hushållstjänster avspeglar ett socialiserat
beteende. Individerna lär sig att ”behöva” eller vilja ha en viss
produkt eller tjänst, samtidigt som de själva inte kan/vill utföra
den; att en viss syssla är för ”smutsig” eller ”tråkig” för dem själva
att befatta sig eller ”ha tid” med (Anderson och O’Connell
Davidson 2003). Gregson och Lowe (1994) har visat hur 1980talets
Engelska medelklassdiskurs kring ”fritid” och ”kvalitetstid”
har påverkat den växande efterfrågan efter hushålls/omsorgstjänster.
I vissa sammanhang kan medlemskap och status i en (privilegierad)
grupp definieras av att man blir betjänad av en annan bekönad/etnifierad/rasifierad
(underordnad) grupp (Glenn 1992:9).
309