Arbetslivets (o)synliga murar, SOU 2006:59 (pdf 2,9 MB) - Regeringen

SOU 2006:59 Den andra arbetskraften
Hall menar att människor inte bär med sig könet in i arbetet utan
att det görs genom själva arbetet. I boken Gender and Racial Inequality
at work belyser Donald Tomaskovic-Devey hur könsojämlikheter
och rasifierade ojämlikheter skapas inom organisationer.
Tomaskovic-Deveys utgångspunkt är att kön och ”ras/etnicitet”
inte enbart strukturerar arbetsorganisationen utan även utformningen
av det konkreta arbetet. Han skriver
Racial and gender segregation are intertwined with the very fabric of
work, influencing not only the allocation of people to the jobs but also
the character of jobs and workplaces themselves. (1993:4)
Medan författare som Miles betonar rasismens strukturella roll
inom kapitalismen, belyser dessa författare att rasismen inte enbart
skapar segment (inom arbetarklassen) utan också ändrar formerna
för arbetet – ”… the character of jobs and workplaces themselves”.
Detta innebär att arbetets konkreta utformning i sig reproducerar
strukturella ojämlikheter, då ojämlikheterna inkorporeras i arbetets
organisering och utformning och skapar skilda arbetsvillkor. I Sverige
har den antirasistiska forskningen både synliggjort det etniskt
delade arbetslivet (Schierup & Paulson, 1994; de los Reyes, 1999)
och de processer och mekanismer som formar det (Knocke, Drejhammar,
Gonäs & Isaksson, 2003; Hertzberg, 2003). I den svenska
genusforskningen, med fokus på arbetsliv och arbetsorganisation,
har rasismens roll i arbetslivet och dess inverkan och samspel med
arbetslivets könssegregering ofta blivit osynliggjord. Teoretiska
och analytiska bidrag från forskare som Wuokko Knocke, Paulina
de los Reyes och Alexandra Ålund (se Knocke, 1981, 1991, 2004;
Ålund, 1994; de los Reyes, 2002) är här centrala, dels eftersom de
kritiskt granskat den svenska genusforskningen (med fokus på
arbetslivet) och synliggjort avsaknaden av en förståelse av hur
rasismen inverkar och samverkar med könsmaktordningen i det
svenska arbetslivet, och dels eftersom de utvecklat teoretiska verktyg
som betonar behovet av att se hur olika former av maktrelationer
interagerar och formas i och genom varandra. Ett annat
viktigt bidrag är att denna forskning visat att arbetslivet i Sverige
måste analyseras utifrån en förståelse av hur globala ekonomiska
och politiska förändringar påverkar utvecklingen i det svenska arbets-
livet (t.ex. migration, internationell arbetsdelning osv.)TP F
5
TP PT Internationellt finns det i dag mer omfattade feministisk forskning som analyserar hur
intersektionen av rasism, sexism och kapitalism formar arbetslivet och människors arbets-
5
FPT.
275