Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bild 12. En fyrkantig kubformad <strong>av</strong> mässing <strong>till</strong>verkad<br />
koppsnäppare. Den representerar en<br />
äldre och samtidigt något mindre modell än de<br />
vanligen förekommande åttkantiga kubformade<br />
koppsnäpparna. Storleken på den ned<strong>till</strong> synliga<br />
reglerbara basplattan är 3,2 x 3,2 cm. De <strong>fram</strong>stickande<br />
klingorna ned<strong>till</strong> och vilkas antal uppgår<br />
<strong>till</strong> 16, är ordnade i grupper om fem, sex respektive<br />
fem stycken. Upp<strong>till</strong> ses såväl den hane<br />
med vilken mekanismen spändes som den lilla<br />
<strong>av</strong>tryckare på sidan med vilken mekanismen utlöstes.<br />
Enligt uppgift har detta exemplar använts<br />
<strong>av</strong> en läkare. Helsingfors universitetsmuseum<br />
Arp peanum, foto förf.<br />
112<br />
kopperskor hade bara ett rakapparatsblad<br />
med vilket de skar upp de här såren<br />
...” 1 eller att ”sedan tog hon bort hornet<br />
och ett sådant där liksom rakapparats<br />
blad, med vilket hon hackade små sår ...” 2<br />
samt som en kopperska säger att ”rakbladen<br />
det går nog bara och de biter kanske<br />
bättre än yxan ” . 3 Även om också rakbladen<br />
utnyttjades sekundärt <strong>till</strong> att hacka<br />
upp sår med torde de ha fungerat väl<br />
eftersom ju rakbladshörnen var mycket<br />
vassa och lämnade vid upphackningen<br />
mycket små tunna sår efter sig i huden.<br />
Den mekaniska koppsnäpparen är<br />
det sista i raden <strong>av</strong> de fabriks<strong>till</strong>verkade<br />
blodristande koppningsredskapen som<br />
redan sedan slutet <strong>av</strong> 1800- och början<br />
<strong>av</strong> <strong>1900</strong>-<strong>talet</strong> har såväl saluförts hos oss,<br />
som rekommenderats i de i vårt land<br />
utgivna husläkarböckerna. 4 Men det är<br />
dock först på senare tid och detta i en rätt<br />
så begränsad omfattning som koppsnäpparen<br />
har utnyttjats <strong>av</strong> våra kopperskor.<br />
Benämningen koppsnäppare på<br />
svenska är ett slags terminus technicus<br />
som har använts för detta slag <strong>av</strong><br />
koppningsapparat och om vilken det redan<br />
1850 i Dalins ordbok förklaras att<br />
”koppsnäppare, kirurgiskt instrument<br />
som begagnas vid koppning, försedt med<br />
flera små klingor ... kallas äfven koppjern”. 5 Själva termen koppsnäppare är en sammansättning<br />
som bygger på den välbekanta förleden kopp- sammansatt med snäppare, som är ett<br />
lånord från tyskans schnäpper, schnepper <strong>till</strong> schnappen, hastigt röra sig . 6 Vanligen talade<br />
man dock bara om koppningsmaskin och de på finska använda benämningarna har därvid-<br />
1 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 320, s. 109. Åbo & Tövsala. 1972.<br />
2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 188, s. 10. Sääksmäki. 1972.<br />
3 EI 1977:1. Strandberg, H., s. 20. 1977. Korsnäs.<br />
4 Dahlin 1890, s. 59; Willberg 1902, s. 76; Wistrand 1898, s. 449; Uhrström 1893–1894, s. 332.<br />
5 Dalin I 1850, s. 856.<br />
6 Hellquist 1922, s. 819.
Change language