Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

8. SLUTLEDNINGAR
8.1 Koppningen ansågs effektiv – eller så användes den i brist på
andra vårdformer
8.1.1 Resultat i form av avtappad blodmängd
Av berättelserna i det arkivaliska materialet framgår det att kopperskorna i utövandet av
sitt yrke alltså har varit skickliga och utfört koppning på de rätta ställena av kroppen för
avtappandet av den onda bloden. Av berättelserna att döma har också de som har låtit
sig koppas varit nöjda med resultatet, för smärtorna i kroppen har lindrats eller upphört.
En konkret sak, som enligt såväl de som koppade som de som blev koppade, som man
har mätt resultatet med, har varit den ur kroppen avtappade blodmängden. För ju mera av
den onda bloden som kom, desto effektivare ansågs metoden vara. Den avtappade mängden
blod har alltså varit ett kriterium enligt vilken vårdmetodens effekt har mätts. Eftersom
varken kopperskan eller den som blev behandlad har haft någon form av medicinsk
kompetens att falla tillbaka på, kan väl inte någon form av medicinskt resultat härvidlag
räknas. Och inte heller de uppgifter som ingår i det arkivaliska materialet ger härvidlag
rent medicinskt sätt några ledtrådar i fråga om ett dylikt resultat.
För det som i fråga om resultatet ofta nog framgår, är den känsla som vederbörande
kände efter det att hon eller han hade blivit behandlad och som ger en antydan om att
man har varit nöjd. Man kände sig som det sägs, helt enkelt lättad i och med att man hade
blivit av med den värkande tyngande bloden i kroppen, vilket efteråt gav en känsla av
välbefinnande. Om detta berodde på den avtappade bloden eller de endorfiner 1 som man
nu på senare tider har kommit underfund med att kan ha utlösts vid upphackandet av sår
i huden, är svårt att avgöra. Och speciellt om man beaktar de senaste tidernas forskningar
rörande den roll som endorfinerna spelar i samband med bastubadandet och i vilka man
hänvisar till så pass motstridiga uppgifter rörande endorfinerna att inte ens alla tror på
teorin om endorfinerna. 2 Säkert är dock att endorfinerna i kroppen och kunskapen om
dessa inte har varit kända för de kopperskor vilka på den tiden verkade i vårt land.
8.1.2 En populär vårdmetod som användes länge tack vare
rökbastun
En annan sak som man även bör beakta beträffande resultatet och inverkan av koppningen
som en vårdmetod, är dess kontinuitet. Och härvidlag avser jag inte vårdmetoden
i t.ex. sin skolmedicinska form, som ju mer eller mindre oförändrad har fortsatt sedan antiken
och fram till slutet av 1800-talet har ingått som en del av skolmedicinen, utan koppningen
i dess folkmedicinska form och det faktum att vårdmetodens utnyttjare generation
efter generation i vårt land har vänt sig till kopperskorna för att söka lindring och bot för
1 Laatikainen 1989, s. 813–821.
2 Vapaatalo & Viinikka 2007, s. 1538–9.
327