Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran äänitearkisto, SKSÄ. Men förutom upptecknat
material har jag även använt mig av ljudupptagningar, något som man allt sedan
början av 1900-talet i olika former har samlat in vid Finska Litteratursällskapets Ljudbandsarkiv
(SKSÄ).
Av de ljudupptagningar med redogörelser över koppning och åderlåtning som jag kopierat
är den äldsta gjord 1959 och den yngsta 1977. De här utnyttjade ljudupptagningarna
är gjorda på 46 olika orter vilka är tämligen jämt fördelade över hela landet. Dessutom
är ett par av de utnyttjade ljudupptagningarna i detta material gjorda i Nord-Norge. Den
äldsta av informanterna är född 1878 medan den yngsta 1926. De allra flesta av dem dock
på 1890-talet och bland dessa informanter finns 5 kopperskor. De ur det rikliga ljudupptagningsmaterialet
utplockade avsnitten rörande koppning och åderlåtning har, efter att
ha kopierats på C-kasettband, transkriberats och skrivits ut på kort. Omfånget av de här
utnyttjade ljudbanden uppgår i transkriberad form till 98 sidor maskinskriven text på kort
i formatet 12,5 x 20 cm.
Tävlingsinsamling om folkmedicin. Till de vid Folkminnesarkivet på senare tid
tillkomna samlingarna över folkmedicin hör svaren på den tävlingsinsamling om folkmedicin
som genomfördes åren 1977–1978 i samråd med förlaget Werner Söderström
Oy och veckotidskriften Suur-Seura 1 med avsikt att samla in uppgifter om den folkliga
läkekonsten i vårt land. Deltagarna var inte tvungna att besvara något frågeformulär utan
kunde berätta fritt om den folkliga läkekonsten. Resultatet av tävlingsinsamlingen har
sedermera bundits in och omfattar hela 14 volymer, sammanlagt 2 460 sidor A4 med material
som identifieras i arkivet under benämningen Kansanlääkintä (= Folkmedicin).
Uppgifterna utplockade om koppning, åderlåtning och användningen av blodiglar härstammar
från 25 olika glest utspridda orter över nästan hela landet. De 24 meddelare som
här har utnyttjats är födda mellan 1892 och 1943 och av dessa är 2 kopperskor. Några
meddelare baserar sina uppgifter på informanter födda mellan 1896 och 1915. Det här
utnyttjade materialet uppgår till sammanlagt 104 sidor hand-, respektive maskinskriven
text upplimmad på kort i formatet 12,5 x 20 cm.
Turun Yliopisto Kulttuurien tutkimuksen laitoksen arkistot, TYKL. Det anordnades
1972 en tävlingsinsamling vid, som det då hette Turun yliopisto, Kansatieteen
laitos (= Etnologiska institutionen vid Åbo universitet) för att samla in upplysning om
folkliga botare och folkliga botemetoder. Det som man då med hjälp av ett frågeblad frågade
sina meddelare om, var uppgifter om kloka gubbar och gummor, koppning, massörer,
olika läkemedel, övriga sjukvårdsmetoder, sjukdomsorsakerna samt de vanligaste
sjukdomarna. 2
Det resultat som man fick in, i form av svar genom tävlingsinsamlingen uppgick till
över 10 000 sidor text i formatet A5. 3 Ur svaren har jag kopierat de uppgifter som berör de
olika formerna av blodtappning och vilka utgör svaren på de frågor som i 8 olika punkter
1 Suur-Seura 1977, nr 25, s. 44–45.
2 TYKL 1972, KeA 46, frågebrev, s.1–5.
3 TYKL 1972, KeA46, enligt en i alfabetisk ordning uppgjord duplicerad förteckning över resultatet av tävlingsinsamlingen
och som förvaras i samband med svaren vid institutionens arkiv.
21