Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
utfördes, som det sägs, i en eldad bastu. 1 Men det talas också om att huden måste gnidas<br />
väl innan hornet drogs fast. 2<br />
Ser vi då på uppgifterna om de olika sjukdomarna eller krämporna, mot vilka man har<br />
koppat i Nord-Norge kan man konstatera följande.<br />
Mot huvudvärk har man vanligtvis koppat i nacken eller i nackgropen eller på bägge sidorna<br />
om nacken. Och mot svindel, yrsel eller svimningsfall koppade man likaså i nacken.<br />
Men om man hade riktigt hård huvudvärk kunde man t.o.m. koppa på hjässan. 3<br />
Tandvärk botades också genom koppning i nacken, men kunde dessutom botas med att<br />
koppa bakom örat eller på kindbågen. 4<br />
Mot ryggvärk, ryggskott eller ont i ryggen koppade man på ryggen på det värkande<br />
stället. Vid skuldervärk gällde det att koppa på skuldrorna. Och om man hade ont i bröstet<br />
så koppade man tre gånger på ryggen.<br />
När det värkte i armarna gällde det att koppa på utsidan <strong>av</strong> armarna likaså vid förfrysning<br />
<strong>av</strong> benen skulle man koppa på utsidan <strong>av</strong> benen.<br />
Och vid kramp koppade man i nacken. <strong>Koppning</strong> ansågs även vara bra mot gikt och<br />
om armar och ben domnade, liksom även mot alla slag <strong>av</strong> blåa fläckar på kroppen, varvid<br />
man koppade direkt på fläckarna, konstaterar Steen <strong>till</strong> slut i sin översikt <strong>av</strong> koppningens<br />
användning. 5<br />
7.3.3 Estland<br />
Den här <strong>fram</strong>lagda sammanfattande redogörelsen över koppningen använd som en folkmedicinsk<br />
vårdmetod i vårt södra grannland Estland, baserar sig enbart på en del i litteraturen<br />
förekommande beskrivningar <strong>av</strong> vårdmetoden.<br />
Utan att desto närmare gå in på det estniska medicinalväsendet med sin långa och i<br />
många fall tyskinfluerade historia, med bl.a. badarna och badarskråen, och som finns utförligt<br />
beskriven bl.a. i de biografiska lexikonen över läkare i Livland och Estland, 6 kan det<br />
konstateras att <strong>till</strong> en <strong>av</strong> de äldsta och mera detaljerade beskrivningarna över koppning,<br />
som jag har träffat på hör A.W. Hupels beskrivning rubricerad Topographische Nachrichten<br />
von Lief- und Ehstland från 1774. I denna redogörs det i något förvånande ordalag<br />
för det bland bönderna på landsbygden, vid sidan om åderlåtningen, utövade bruket <strong>av</strong><br />
koppning. Det talas här om bruket <strong>av</strong> koppning som utförs <strong>av</strong> en gammal kvinna, som<br />
använder sig <strong>av</strong> samma järn med vilket man åderlåter hästar. Med detta järn slår hon<br />
några gånger i huden och placerar därefter ett i varmt vatten uppvärmt kohorn ovanpå det<br />
upphackade stället <strong>av</strong> huden för att dra ut blod. 7<br />
Och i det <strong>av</strong> J.C. Petri 1802 publicerade arbetet Ehstland und die Ehsten ... ingår det<br />
en i det närmaste identisk redogörelse över koppandet. Det talas också här om en gam-<br />
1 SKSÄ 152:16. 1971. Haakana, Veikko. Pasvikelva -älvdalen.<br />
2 Steen 1961, s. 26.<br />
3 Steen 1961, s. 26; SKSÄ 152:16. 1971. Haakana, Veikko. Pasvikelva -älvdalen.<br />
4 Steen 1961, s. 26; SKSÄ 152:16. 1971. Haakana, Veikko. Pasvikelva -älvdalen.<br />
5 Steen 1961, s. 26.<br />
6 Brennsohn 1905, s. 19–75; Brennsohn 1922, s. 27–114.<br />
7 Hupel 1774, s. 561.<br />
321
Change language