Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

har ansetts vara ett mycket lämpligt ställe av kroppen att dra fast kopphorn på mot nackvärk,
så har man även koppat i nacken mot tidigare här omtalade krämpor sådana som
tandvärk, huvudvärk, svindel och för högt blodtryck.
Och även om antalet uppteckningar om nackvärk är mycket få, får man det intrycket av
att man ansåg att koppningen tycks ha hjälpt, eller som det heter att ”koppningen hjälpte
... vid värk i nacken” eller att ”nog hjälpte det” eller ”att det hjälpte nog mycket”. Värken i
nacken alltså lokaliserad till en mycket begränsad del av kroppen har således hört till en
av de många olika krämpor som man med ett synbarligen gott resultat har koppat emot.
6.1.9 Värkande skuldror koppades på skuldrorna
En minst lika påtaglig krämpa, som de sjuka händerna eller armarna som man har koppat
mot, har varit värken i skuldrorna eller ”skuldervärk” och som man har hållit noga åtskild
från ryggvärken, som har ansetts vara en skild krämpa. Och enligt de över hela landet något
glest fördelade uppteckningarna, tycks man har koppat mot värkande skuldror i stort
sett i samma omfattning som mot sjuka, värkande eller domnade händer.
Åtminstone ända sedan slutet av 1910-talet har man talat om att det värkte i skuldrorna
eller att skuldrorna värkte, ytterst sällan om att skuldrorna var sjuka. De vanligaste på
finska sedan början av 1900-talet använda benämningarna har varit sådana som pakottaa
hartioita, 1 hartioiden pakotuksessa, 2 hartioita porotti, 3 hartioita kolotti 4 samt hartiansärky.
5
I de äldsta uppteckningarna om värkande skuldror från 1900-talets första årtionden
ingår det mer eller mindre noggranna beskrivningar över hur värken i skuldrorna uppträder.
Senare sägs det i en del fall tydligt att det är den onda bloden som förorsakar värken,
och som bör avlägsnas. I början av 1910-talet konstateras det t.ex. helt kort att ”då det
sliter i skuldrorna ... så koppar man” 6 eller något senare att ”genom att koppa om man har
skuldervärk” 7 samt senare, på 1930-talet att ”då det värker i skuldrorna är det ett tecken
på att där finns ond blod” 8 eller som det ännu långt senare heter att ”man koppade om
tänderna eller skuldrorna värkte” 9 eller vidare att ”de gamla började säga att skuldrorna
värker, nu måste man få en kopperska”. 10
Och uppfattningarna om att den onda bloden är orsak till bl.a. värken i skuldrorna lever
kvar. För ännu i de yngsta uppteckningarna erinrar man sig t.ex. ”att i skuldrorna och
i ryggen hade det samlats stora stycken med dålig blod” 11 eller att ”kopperskan användes
1 MV:KTKKA 735. Porkka, Laina, s. 132. 1917. Hogland; SKS KRA. Mattila, Martti E. 4047. 1936. Viljakkala.
2 SKS KRA. Moilanen, Matti. KRK 146:406. 1935. Sordavala; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 236, s. 2. Hirvensalmi.
1972.
3 SKS KRA. Hosiaisluoma, Alli. 138. 1955. Ylistaro.
4 SKNA 142:2, A:1,10. 1959. Virtaranta, Pertti & Itkonen, Terho. Kuusamo.
5 MV:KTKKA 732. Mikkonen, Adam, s. 38. 1917. Kajana lkm; TYKL/frågebl./46: meddelare nr 188, s. 10. Sääksmäki.
1972.
6 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 5646. 1912. Karlö.
7 MV:KTKKA 732. Mikkonen, Adam, s. 38. 1917. Kajana lkm.
8 SKS KRA. Mattila, Martti E. 4047. 1936. Viljakkala.
9 SKS KRA. Hosiaisluoma, Alli. 138. 1955. Ylistaro.
10 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 76, s. 13. Sonkajärvi. 1972.
11 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 235, s. 7. Rautus. 1972.
283