Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
6.3.3 Avsaknaden <strong>av</strong> handskrivna anvisningar tyder på muntligen<br />
traderade kunskaper<br />
I samma artikel konstaterar A.-M. Reinilä också att samlingarna <strong>av</strong> de gångna tidernas<br />
handskrivna vårdanvisningar utgör ett olöst problem, men säger dock att det har förekommit<br />
samlingar <strong>av</strong> handskrivna regler för vård, vilka inte enbart har innehållit muntliga och<br />
erfarenhetsmässiga kunskaper utan även ur skriftliga källor kopierade uppgifter. 1 Dylika<br />
skriftliga anvisningar torde dock vara mycket sällsynta och beträffande just anvisningar<br />
om koppning så har sådana, enligt vad jag vet, emellertid inte påträffats hos oss. Medan<br />
det däremot finns enstaka uppgifter om att s.k. svartböcker, handskrivna anvisningar för<br />
botande <strong>av</strong> mera magiskt religiös karaktär, har påträffats från vårt land. 2<br />
Som ett slags jämförande hänvisning kan det anföras de bevarade exemplaren <strong>av</strong> handskrivna<br />
med bild försedda åderlåtningsanvisningarna, <strong>av</strong> vilka ett fåtal exemplar har bevarats<br />
från vårt land. 3 Och <strong>av</strong> dessa handskrivna s.a.s. från medeltiden härstammande<br />
åderlåtningsreglerna är en del skrivna på, eller översatta <strong>till</strong> finska, vilket ger en antydan<br />
om att man nog tycks ha bemödat sig om att översätta dylika anvisningar, för att sedan i<br />
praktiken kunna använda sig <strong>av</strong> dem. 4 I detta sammanhang bör man dock beakta frågan<br />
om i vilken mån kopperskorna och andra folkliga botare har varit läs- och skrivkunniga<br />
under olika tider och därmed har kunnat utnyttja dylika anvisningar.<br />
Paralleller <strong>till</strong> eller exempel på ur läkarböcker kopierade anvisningar har påträffats<br />
dels i Danmark och dels i Sverige, vilket visar att de folkliga botarna faktiskt har skaffat<br />
sig kunskaper ur de gamla läkarböckerna. 5 Något som man kan tänka sig att kan ha<br />
förekommit även i vårt land.<br />
Den i slutet <strong>av</strong> <strong>av</strong>handlingen ingående sammanställningen i tabellform <strong>av</strong> jämförelserna<br />
mellan koppningspunkterna och sjukdomarna eller krämporna i de gamla läkarböckerna<br />
och i det utnyttjade arkivaliska materialet, ger slutligen enligt mitt förmenande<br />
en antydan om ursprunget <strong>till</strong> kopperskans kunskaper.<br />
Sammanställningen visar, med beaktandet <strong>av</strong> att sjukdomsbenämningarna har förändrats<br />
under tidernas lopp, att kopperskornas kunskaper om var på kroppen man skulle<br />
koppa vid respektive sjukdom eller krämpa bygger på en mycket gammal tradition knuten<br />
<strong>till</strong> humoralpatologin dokumenterad i läkarböcker och manuskript och som i form<br />
<strong>av</strong> nedsjunket kulturgods sålunda tycks ha spritt sig i samband med hela den praktiska<br />
kunskapen om koppningen och dess traderande från en generation <strong>av</strong> kopperskor <strong>till</strong> en<br />
annan, så även hos oss.<br />
1 Reinilä 1983, s. 131.<br />
2 T.ex. SLS 134, Forsblom 1927, s. 13–14.<br />
3 Sippola 1931, s. 2132–2133.<br />
4 Strandberg 1983, s. 291–297.<br />
5 Rørbye 1980, s. 90–93; Ljungqvist 1965, s. 165.<br />
308
Change language