Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

More documents

Recommendations

Info

Bild 21. Bilden från Längelmäki visar hur kopperskan efter det att själva koppningen är över avslutar genom att skölja över ryggen på den, som sittande på en pall i bastun har blivit koppad. De använda kopphornen skymtar nere till vänster på bänken. Museiverkets Etnografiska bildarkiv 2363:173, foto Eino Mäkinen 1935. Om den gula byktvålen som ströks ovanpå såren berättas det bl.a. att ”sedan strök kopperskan hastigt på de ställen där såren fanns gul tvål, det sved en aning ...” 1 eller att med ”gul tvål strök man försiktigt såren efter koppyxan” 2 eller som det också heter att ”om det behövdes gned man tvål på de ställen där hornen suttit, det var en skyddande hinna för såren”. 3 Förutom byktvålen, som har varit det mesta använda medel med vilket man strök på ovanpå koppningssåren har det talats även om andra medel så som kamfersprit, vaselin, 1 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 9, s. 18. Suonenjoki. 1972. 2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 159, s. 4. Säminge. 1972. 3 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 257, s. 21. Ylöjärvi. 1972. 232
någon salva eller smörja. Om ingnidningen av de rentvättade koppningssåren med andra medel talas det redan i uppteckningar gjorda alldeles i början av 1900-talet. Det heter t.ex. att ”såren smordes med kamfersprit eller med tvål drog man ovanpå såren om man inte kunde tillåta spritens svidande” 1 eller som det i slutet av 1930-talet heter att ”om det finns vaselin så smörjer man såren, om inte är man utan” 2 eller som det av uppteckningar av långt senare datum framgår att ”som smörjning användes något slags fett som rengörning av huggsåren”. 3 Orsaken till att man till slut har strukit tvål eller något annat lämpligt medel ovanpå de rentvättade koppningssåren har varit den, att man har ansett att speciellt tvålen men även andra medel hindrade såren från att efteråt bli svårläkta eller som en kopperska i början av 1940-talet uttrycker det att ”såret förskäms icke då man stryker tvål på” 4 eller som det också långt senare om rysstvålen konstateras att ”då man satte på av denna tvål på såren så blev inte såren irriterade och inte heller sjuka”. 5 Tvålen ansågs bidra, dels till att såren, som man numera uttrycker sig, inte blev infekterade och dels till att dessa läkte snabbt och spåren efter dem försvann. För efter några dagar hade koppningssåren i regel läkt och de små skorpor som hade bildats ovanpå såren hade fallit av, en sak som vi närmare skall återkomma till senare. 5.6.2 Ingen giftig tvål i koppningssåren Men trots att man som sagt, i de allra flesta fall har begagnat byktvål såväl till att tvätta med som till att gnida in i såren, eftersom tvålen ansågs bidra till sårens helnande, så föreligger det enstaka uppgifter redan från 1910-talet, men även från senare tider om kopperskor, speciellt i de östra delarna av vårt land, vilka ansåg att man inte under några som helst omständigheter fick gnida in tvål eller någon salva i koppningssåren. De ansåg att den byktvål som användes innehöll någon form av gift, vilket ju inte kunde vara bra för såren och de var måna om att framhålla att det väl räckte till med att bara skölja såren med rent vatten. För redan i slutet av 1910-talet berättas det helt kort att ”i koppningssåren sätter man inga salvor”. 6 Men samma sak konstateras det i princip även i uppteckningarna från 1950- och 1960-talen, ”men att jag inte använde tvål, jag satte ingenting, inte skall man ju förgifta såren, i tvålen finns det ju gift, förstår ni inte det” 7 eller att ”tvål bör man inte sätta i såren, det får inte förekomma det understöder jag inte” 8 samt slutligen ännu senare att ”är det inte bättre med vatten, att det är ju gift i den där tvålen”. 9 Vad som kan ha legat bakom en del kopperskors rädsla för användningen av tvålen, som enligt de flestas uppfattning dock var ett helande medel är svårt att säga. Eventuellt kan 1 SKS KRA. Tyyskä, Juho. 1941. 1907. Askola. 2 SKS KRA. Tienari, Matti. 702. 1939. Kuusamo. 3 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 193, s. 4. Kivijärvi. 1972. 4 SKS KRA. Paulaharju, Samuli. 39331. 1941. Sodankylä. 5 SKS KRA. Tuominen, Valto. Kansanlääkintä 13, s. 345. 1977–78. Räisälä. 6 MV:KTKKA 732. Mikkonen, Adam, s. 38. 1917. Kajana lkm. 7 SKNA 173:1, A:15. 1959. Leskinen, Heikki. Sordavala. 8 SKNA 504:1, A:40 & A:50. 1960. Ryynänen, Paula. Ilomants. 9 SKSÄ 149:35. 1973. Jauhiainen, Marjatta. Valtimo. 233
Page 1 and 2:
Etnologi Institutionen för filosof
Page 3:
Multiprint Oy, Helsingfors 2012. Ti
Page 6 and 7:
6 3.3.2 Medelålders och äldre per
Page 8 and 9:
8 6.1.10 Ryggvärk var en mindre va
Page 11 and 12:
FÖRORD Föreliggande avhandling be
Page 13 and 14:
INLEDNING Koppningen, som en av de
Page 15 and 16:
Inom den folkmedicinska litterature
Page 17 and 18:
1. KOPPNING - EN VÅRDMETOD SOM FOR
Page 19 and 20:
1.2 Materialet, forskningsmetodiken
Page 21 and 22:
Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran
Page 23 and 24:
var här om åderlåtning, koppning
Page 25 and 26:
Det i denna avhandling, i såväl u
Page 27 and 28:
nackorna, vilka blev tillgängliga
Page 29 and 30:
Blodkoppen. När det gäller den hi
Page 31 and 32:
eller uppgift i de olika informante
Page 33 and 34:
utnyttjat texten i originaluppteckn
Page 35 and 36:
Blodtappning i botande syfte, såso
Page 37 and 38:
fanns det några för koppning dire
Page 39 and 40:
2. TIDIGARE FORSKNING, NÅGRA BEGRE
Page 41 and 42:
na vilka var förorsakade av övern
Page 43 and 44:
säregen för finnarnas folkmedicin
Page 45 and 46:
en ande, projektilförklaringen och
Page 47 and 48:
för kiropraktorernas arbete. Inled
Page 49 and 50:
Bayfield inleder sin historiska red
Page 51 and 52:
liksom även i olika sammanhang vid
Page 53 and 54:
enämning som också använts på l
Page 55 and 56:
ning i vilken det konstateras att e
Page 57 and 58:
2.4 Den historiska referensramen r
Page 59 and 60:
ämnen förefinnas i för liten ell
Page 61 and 62:
i beröringsytan med luften antar e
Page 63 and 64:
sval omgivning passerar mycket mind
Page 65 and 66:
var i kroppen denna onda blod upptr
Page 67 and 68:
värkblod, 1 elak blod 2 vilka alla
Page 69 and 70:
på landsbygden, och de som eventue
Page 71 and 72:
material de har varit gjorda samt h
Page 73 and 74:
med en nedåt avsmalnande mynning m
Page 75 and 76:
nen]. Man plägar följaktligen anv
Page 77 and 78:
av såväl blodsamlande som blodris
Page 79 and 80:
anpassats till de olika sjukdomarna
Page 81 and 82:
Den för vårdmetoden använda ben
Page 83 and 84:
utgjort det vanligaste råämnet ti
Page 85 and 86:
Bild 5. Det vanligaste hos oss anv
Page 87 and 88:
en minst lika arbetskrävande uppgi
Page 89 and 90:
Men det att kopphornshinnan i regel
Page 91 and 92:
Bild 6. I regel var kopperskan tvun
Page 93 and 94:
Men kopphornet med gummiboll hade o
Page 95 and 96:
logerna ger vid handen att man, med
Page 97 and 98:
Förekomsten och användningen av k
Page 99 and 100:
Bild 9. Koppglaset med gummiboll h
Page 101 and 102:
men som även varit i bruk på som
Page 103 and 104:
slutas redskapet med en krok för u
Page 105 and 106:
koppsnäpparen kubformad med hela s
Page 107 and 108:
för koppyxa 1 eller kopparyxa 2 ku
Page 109 and 110:
Själva finslipningen av eggen på
Page 111 and 112:
kniven inte användes utan var inf
Page 113 and 114:
Bild 13. Den mekaniska koppsnäppar
Page 115 and 116:
örjan av 1940-talet. Men sedan des
Page 117 and 118:
gamla rökbastun. För från och me
Page 119 and 120:
lät sig koppas på samma gång”
Page 121 and 122:
Bild 14. Koppningen har i vårt lan
Page 123 and 124:
När man talar om bastun som en ide
Page 125 and 126:
Slutligen, om man inte hade tillgå
Page 127 and 128:
arbetsföra befolkningen på landsb
Page 129 and 130:
som jag har försökt koppa för ta
Page 131 and 132:
3.3.5 Feta, kraftiga och blodfulla
Page 133 and 134:
faktiskt har börjat fråga efter v
Page 135 and 136:
I slutet av detta avsnitt konstater
Page 137 and 138:
vudet var det sådant som t.ex. ög
Page 139 and 140:
punkter för åderlåtning. 1 En ko
Page 141 and 142:
för koppningen och dess genomföra
Page 143 and 144:
samt utslag förorsakade av skarpa
Page 145 and 146:
åderlåtningen i dessa månadsregl
Page 147 and 148:
Dessa olika valmärken var sedan in
Page 149 and 150:
Om hösten undanstökade jordbruksa
Page 151 and 152:
då reserverades tid också för ko
Page 153 and 154:
det hela innebar då att när man k
Page 155 and 156:
eller gummor. Det var något som i
Page 157 and 158:
I samband med att man då har bett
Page 159 and 160:
Medan det andra förfaringssättet
Page 161 and 162:
Det att kroppen måste masseras inn
Page 163 and 164:
Som blötläggningskärl för horne
Page 165 and 166:
Det första man fick lov att göra
Page 167 and 168:
på att man faktiskt inte heller ha
Page 169 and 170:
uk som har varit utbrett över hela
Page 171 and 172:
Bild 15. På bilden insänd av en m
Page 173 and 174:
Men förutom att man koppade på ha
Page 175 and 176:
5.3.3 I nacken där värken kändes
Page 177 and 178:
I samband med att man koppade på a
Page 179 and 180:
enstaka fall, samtidigt med att man
Page 181 and 182: då ansåg att hornen därvidlag dr
Page 183 and 184: Det att man då samtidigt med att m
Page 185 and 186: på andra ställen på kroppen där
Page 187 and 188: I samband med koppning på benen b
Page 189 and 190: de kändes tunga och trötta” 1 e
Page 191 and 192: på magen, maha, vatsa. Och i fråg
Page 193 and 194: Bakdelen − reumatism Låren − t
Page 195 and 196: Antingen det var den som skulle bli
Page 197 and 198: uppgifter om denna grupp av antalet
Page 199 and 200: på ryggen på bägge sidor om rygg
Page 201 and 202: Men även i de yngsta uppteckningar
Page 203 and 204: nacken mot tandvärk. Och enligt up
Page 205 and 206: att de befann sig utanför hålet i
Page 207 and 208: En bula med en ring i huden bildade
Page 209 and 210: och drog fast. Även om det vakuum
Page 211 and 212: pare. Med en dylik koppsnäppare ku
Page 213 and 214: krafsar man sålunda att därifrån
Page 215 and 216: små horn att man kunde inte hacka
Page 217 and 218: Sammanfattningsvis kan det sägas a
Page 219 and 220: 5.5.4 Hornen drog blod ur såren oc
Page 221 and 222: togs bort en andra gång, då hacka
Page 223 and 224: 5.5.6 Hornen fast flera gånger om
Page 225 and 226: Det enda som kopperskan i dessa fal
Page 227 and 228: vatten i närheten av hornen och t
Page 229 and 230: också ta mera” 1 eller att ”de
Page 231: medan den som blivit koppad ännu l
Page 235 and 236: som hade tömts ur hornen direkt p
Page 237 and 238: den och den sticker jag in i hornet
Page 239 and 240: såren inte läktes i normal ordnin
Page 241 and 242: pade man och masserade man t.o.m. f
Page 243 and 244: allmän bastu på Vasagatan)” 1 s
Page 245 and 246: det allmänna bastur där man rikti
Page 247 and 248: Man kan med fog påstå att koppers
Page 249 and 250: kuppariämmä, 1 koppgumma eller ko
Page 251 and 252: sekelskiftet fanns det en eller tv
Page 253 and 254: ligen att massera och koppa folk, e
Page 255 and 256: i den allmänna bastun där de utf
Page 257 and 258: att följa med kopperskornas och å
Page 259 and 260: huru första förbanden anläggas v
Page 261 and 262: att ”taxan för koppningen på la
Page 263 and 264: Det heter t.ex. att ”sedan gavs d
Page 265 and 266: som, speciellt den kringvandrande k
Page 267 and 268: karelen och Ostkarelen samt i delar
Page 269 and 270: 6.1.2 Koppning - ett allmänt botem
Page 271 and 272: på något ställe så skulle det o
Page 273 and 274: många olika krämpor mot vilka det
Page 275 and 276: numera har det där blodtrycket, ma
Page 277 and 278: Allmänt sett kan man konstatera at
Page 279 and 280: hakan, ansiktsmusklerna, ovanpå tu
Page 281 and 282: gång om året borde var och en kop
Page 283 and 284:
har ansetts vara ett mycket lämpli
Page 285 and 286:
i skuldrorna har koppat med ett rel
Page 287 and 288:
i det slag som den onda bloden för
Page 289 and 290:
gjorda uppteckningarna, i vilka det
Page 291 and 292:
gjorda uppteckningarna. Det heter t
Page 293 and 294:
lederna var väl sjuka” 1 eller a
Page 295 and 296:
”koppning användes även mot tan
Page 297 and 298:
som kanske utan att förorsaka dire
Page 299 and 300:
6.2 Koppningsanvisningarna och kopp
Page 301 and 302:
Och i enlighet med de uppgifter som
Page 303 and 304:
mot reumatism. Men för övrigt tyc
Page 305 and 306:
deras menstruation, mot svinkoppor,
Page 307 and 308:
fram till början av 1700-talet i v
Page 309 and 310:
7. JÄMFÖRELSER OCH UPPFATTNINGAR
Page 311 and 312:
av det värkande stället, direkt p
Page 313 and 314:
7.2 Uppfattningar om koppningens ef
Page 315 and 316:
värk i olika delar av kroppen. Det
Page 317 and 318:
7.3 Vårdmetoden i Finlands grannl
Page 319 and 320:
man då koppat på den del av kropp
Page 321 and 322:
utfördes, som det sägs, i en elda
Page 323 and 324:
då brukade samlas var i regel kvin
Page 325 and 326:
fintliga bloden, något som åter h
Page 327 and 328:
8. SLUTLEDNINGAR 8.1 Koppningen ans
Page 329 and 330:
8.1.3 Läkarna som var sällsynta g
Page 331 and 332:
eftersom det var en behaglig känsl
Page 333 and 334:
8.3 Utblick över koppningen i ”d
Page 335 and 336:
har sparat en gammaldags koppyxa el
Page 337 and 338:
till dags dato hos oss. 1 Och detta
Page 339 and 340:
SKS:KRK = Kalevalan riemuvuoden kil
Page 341 and 342:
310.1966; 191.1967; 221.1967; 359.1
Page 343 and 344:
The Science Museum, London, Medicin
Page 345 and 346:
Mavrocenvm, Suprenum Venetae Reipub
Page 347 and 348:
DAHLIN 1890 = Dahlin, K. A. Priskur
Page 349 and 350:
GRÖNROOS & NYMAN 1996 = Grönroos,
Page 351 and 352:
JURIDISKA FÖRENINGENS ... TIDSKRIF
Page 353 and 354:
MURKO 1913 = Murko, M. Die Schröpf
Page 355 and 356:
pletissimo. Cavtvm est privilegio I
Page 357 and 358:
REINILÄ 1983 = Reinilä, Anna-Mari
Page 359 and 360:
SÖDERSTRÖM 1926 = Söderström, M
Page 361 and 362:
WRETE 1960 = Wrete, Martin. Anatomi
Page 363 and 364:
Apoteckerkunst eigen sind, deutlich
Page 365 and 366:
1939-1941. Rédacteur: Paul Geiger.
Page 367 and 368:
SUMMARY Cupping in Finland until th
Page 369 and 370:
BILAGA I Jämförelser mellan koppn
Page 371 and 372:
Värk i nacken, skuldran, mot huvud
Page 373:
- - - - - - - - - Mot sjuka, värka
show all

Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?