Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
på andra ställen på kroppen där värken kändes samt också att där den som blev koppad<br />
önskade få horn fastdragna.<br />
Det berättas t.ex. att ”och om fötterna har varit sjuka har man dragit horn bak på benen<br />
och låren och sålunda har de blivit botade” 1 samt att vid ”svullna fötter hornen på vaderna<br />
och låren” 2 eller att ”man hade horn på båda låren samt på vaderna på benen på grund<br />
<strong>av</strong> hård värk”. 3 Det sägs vidare att ”hornen drogs vanligtvis fast i nacken, på skuldrorna,<br />
låren, vaderna och i allmänhet där det förekom någon värk och det måste komma på ett<br />
sådant ställe där det inte fanns ben” 4 eller att ”kopphornen drogs fast på ryggen, axlarna<br />
och låren, där den som blev koppad kände <strong>av</strong> värken” 5 samt slutligen att ”hornen drogs<br />
fast på den kroppsdel där man kände <strong>av</strong> värken, om tanden värkte så på det stället <strong>av</strong> kindbenet<br />
där det värkte, på skuldrorna, ryggen, låren, vaderna och i allmänhet där det sjuka<br />
stället fanns”. 6<br />
Även om det <strong>fram</strong>går att man ansåg det vara lämpligt med koppning bl.a. på låren<br />
vid botandet <strong>av</strong> tandvärk, så har man dock i de flesta fall <strong>till</strong>ämpat regeln om att koppa<br />
i närheten <strong>av</strong> det värkande stället genom att dra fast hornen på låren i de fall fötterna<br />
värkte, var svullna eller sjuka.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att ryggen har, tack vare sitt omfång, utgjort en<br />
<strong>av</strong> de bäst lämpade kroppsdelarna att koppa på. Samtidigt som man hade kopphorn fastdragna<br />
på ryggen har man också koppat på skuldrorna, låren, bakdelen, benen, vristerna,<br />
fötterna samt på armarna eller som det i de yngsta uppteckningarna bl.a. sägs att ”man<br />
koppade hela kroppen”. <strong>Koppning</strong> just på ryggen har också utförts med ett stort antal<br />
horn, som det redan i uppteckningarna fr.o.m. 1910-<strong>talet</strong> <strong>fram</strong> <strong>till</strong> 1930-<strong>talet</strong>, liksom även<br />
i de yngsta uppteckningarna sägs, mot värk i ryggen och i skuldrorna.<br />
<strong>Koppning</strong> på bakdelen, sittmusklerna omtalas däremot i regel endast i samband med<br />
koppning <strong>av</strong> andra kroppsdelar. Men närmare upplysning om mot vilka sjukdomar eller<br />
krämpor man koppade på bakdelen saknas i regel. Medan kroppsdelar som däremot<br />
har varit mera flitigt utnyttjade var låren, som man ofta koppade på just i samband med<br />
koppning <strong>av</strong> andra kroppsdelar. Redan i slutet <strong>av</strong> 1910-<strong>talet</strong> nämns det att man koppade på<br />
låren och på vristerna mot tandvärk. Medan det enligt sentida uppteckningar beskrivande<br />
förhållanden fr.o.m. början <strong>av</strong> <strong>1900</strong>-<strong>talet</strong> <strong>fram</strong> <strong>till</strong> 1940–1950-talen heter att man koppade<br />
på låren om fötterna var svullna eller värkte och att man därvidlag koppade någonstans i<br />
närheten <strong>av</strong> där det värkte.<br />
1 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 251, s. 3. Storå. 1972.<br />
2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 245, s. 100. Kauhajoki. 1972.<br />
3 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 176, s. 20. Somero. 1972.<br />
4 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 182, s. 5. Siikajoki-älvdalen. 1972.<br />
5 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 79, s. 19. Ruokolax. 1972.<br />
6 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 377, s. 6. Piel<strong>av</strong>esi. 1972.<br />
185
Change language