Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

larna av landet under de olika tidsperioderna har varit så pass lika att man på goda grunder
får anta att beskrivningarna ger en sanningsenlig bild av verkligheten.
En sak som härvidlag bör uppmärksammas i samband med en kritisk granskning av
det arkivaliska materialet, är att frågan om den upplysning som ges beträffande utförandet
av koppningen i regel är positiv d.v.s. att man ansåg att koppningen som vårdmetod hade
den effekt som man förväntade sig av den, d.v.s. att den har hjälpt. Men då den är negativ
i den bemärkelsen att man konstaterar att koppningen inte skulle ha hjälpt eller att den
eventuellt skulle ha varit skadlig kan man fråga sig i hur pass hög grad detta då omtalas i
uppteckningarna.
Men man bör också komma ihåg att knappast skulle kopperskorna i egenskap av utförare
av vårdmetoden tillstå eller säga att deras vårdmetod inte skulle vara effektiv. Samma
sak gäller även de informanter vilka själva regelbundet har låtit sig koppas och vilka troligtvis
inte heller skulle berätta om en vårdmetod, som inte hade varit till någon som helst
nytta för dem själva. Vidare kan man ju förundra sig över, när det gäller att se kritiskt på
materialet, hur man kan förklara att informanter dels i slutet av 1800-talet och dels i mitten
av 1900-talet fortfarande redogör för en vårdmetod som har använts, om denna enligt
deras mening inte skulle ha haft någon form av botande effekt. Knappast har man lyckats
med att lura människorna på den tiden att redogöra för något de inte har trott på eller
som inte har gett dem den effekt de väntade sig av vårdmetodens utförande. Dessutom
bör man komma ihåg att en del av redogörelserna om koppningen har tillkommit under
en tid då man knappast ens ifrågasatte vårdmetodens positiva effekt.
När det gäller en del av det tryckta materialet, närmast då de i samband med den historiska
beskrivningen av koppningen anförda olika koppningsreglerna bör man slutligen
komma ihåg att dessa endast utgör anvisningar och råd som getts och vilka endast ses som
ett slags riktlinjer som ger upplysning om det som inom skolmedicinen ansågs att borde
beaktas vid utförandet av vårdmetoden.
Beträffande bildmaterialet bör man komma ihåg att det i de allra flesta fall är fråga om
en koppningsscen som har satts upp enkom för att man skulle kunna ta en bild och visa
för fotografen, insamlaren hur man koppar. Bilder på vilka man ser koppning i dess blodiga
form utföras på ”riktigt” är däremot sällsynta.
1.2.6 Frågeställningar
Avsikten med föreliggande folkmedicinska avhandling är, med beaktande av vårdmetodens
historiska aspekter, att undersöka och beskriva en i botande syfte använd blodtappningsmetod
– koppningen, såsom den framkommer i det hos oss insamlade, rikhaltiga
arkivaliska materialet. Undersökningen koncentrerar sig på basis av källmaterialet på användningen
av vårdmetoden i vårt land under en tidsperiod från slutet av 1800-talet fram
till 1950–60-talen. Medan däremot koppningen använd inom de s.k. alternativa vårdmetoderna,
som dök upp hos oss på 1970-talet ligger så att säga utanför den egentliga ramen
av denna avhandling.
34