Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

Slutligen, om man inte hade tillgång till en väleldad bastu, har man enligt uppgifter
fr.o.m. 1910-talet låtit koppa sig mot tandvärk inne i stugan i närheten av en brasa i spisen.
Något som ännu omtalas i de yngsta uppteckningarna.
3.3 Vårdmetodens utnyttjare
3.3.1 Vilka var det som lät sig koppas?
En helhetsbeskrivning av koppningen bör även omfatta en redogörelse för vem eller vilka
slags människor det har varit som har utnyttjat denna vårdmetod. Givetvis kan man väl
säga att det var sådana personer som led av någon sjukdom eller krämpa och som ansåg
att de behövde koppas för att bli av med sjukdomsorsaken – den onda bloden. Men man
kan också undra över om det har funnits några andra kriterier som har bestämt utförandet
av koppningen.
Innan vi närmare granskar uppgifterna om vem eller vilka det var som har varit de
allra flitigaste utnyttjarna av vårdmetoden, bör det konstateras att närmare upplysning
om utnyttjarna eller användarna i regel inte ingår, vare sig i det allra äldsta eller i det något
yngre materialet det från 1930- fram till 1960-talet. Sannolikt har detta att göra med att
man inom förhållandena som beskrivs i dessa, de äldsta och av yngre datum varande uppteckningarna,
bara tar det för givet att alla som bara kände på sig att de behövde uppsöka
eller kalla på en kopperska, gjorde det som en helt naturlig sak, utan att det ansågs vara
värt att tala om vem eller vilka det var som lät sig koppas.
Men orsaken till att närmare upplysning om vilken grupp eller vilka slags människor
det var som lät sig koppas saknas i det äldre materialet beror nog på att man på den tiden
överhuvudtaget inte hade tänkt på att fråga sagesmännen om vad för slags människor det
var som lät sig koppas. Det betraktades som naturligt att alla som behövde koppas sig
gjorde det. Den enda fråga som närmare berör detta, är en fråga i den frågelista som utsänts
1917 och i vilken det frågas vem det var som icke fick koppas (magra m.m.). 1 För det
har varit först 1972 i och med utsändandet av frågelistan om koppning och åderlåtning
som det faktiskt ställs en fråga om utnyttjarna av koppningen i form av följande frågor:
har användningen av kopperska varit populär och vem är det som utnyttjade dessa, samt
hur gamla har de varit som har använt sig av kopperskan eller åderlåtaren? Har det varit
någon skillnad ifråga om metodens popularitet mellan rika och fattiga? 2
3.3.2 Medelålders och äldre personer koppade sig flitigt
En närmare granskning av uppgifterna som speciellt berör frågan om vem det har varit
som allra flitigast har låtit sig koppas ger ett klart och entydigt svar på att det har varit
medelålders och äldre personer och speciellt då kvinnorna som har varit de som under
alla tider tycks ha varit de som allra flitigast har låtit sig koppas i vårt land.
1 Manninen 1917, s. 14–15.
2 TYKL 1972, KeA46, frågorna 18 och 24.
125