Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda

för att distribueras till ortsmeddelarna. I denna lista frågade man bl.a. ingående om bastun
och dess betydelse som källa till hälsa bland det finska folket på landsbygden. 1
Excerperat material. En grupp arkivaliskt material som ingår i Folkminnesarkivet
vid Finska Litteratursällskapet och som handlar om användningen av olika blodtappningsmetoder
och som här har utnyttjats, utgörs av de ur de olika handskriftssamlingarna
excerperade korten eller lapparna i formatet A6, vilka har ordnats upp i ett kartotek som
inalles omfattar nitton olika ämnen eller genrer och av vilka den folkliga läkekonsten,
avdelning nr VIII 2 utgör ett av dessa ämnen och i vilken uppgifter om blodtappning ingår.
Det material som i detta fall har utnyttjats består av i regel handskrivna excerpter med
uppgifter om koppning, åderlåtning eller krassning och vilka har excerperats ur handskriftsarkivets
olika samlingar av vilka en del med beteckningar sådana som E, (= etnografiska
skildringar fr.o.m. 1899), VK, (Vähäisiä keräelmiä = smärre insamlingar från
1900–1930-talen), KRK, (Kalevalan riemuvuoden kilpailukeräys = insamlingstävlingen
med anledning av Kalevalas jubileumsår 1935–1936), KT, (Kansantietolehden kysely =
svar inkomna sedan 1936 på basis av förfrågningar i Kansantieto-frågebladet).
Av de på korten excerperade materialet har hela 75 olika meddelare bidragit med uppgifter.
Och därtill har den synnerligen flitiga upptecknaren Samuli Paulaharju (1875–
1944) fungerat som meddelare i ett 50-tal fall, vilket är mer än en tredje del av hela det
sammanlagda antalet meddelare vilkas material har utnyttjats.
De äldsta här utnyttjade uppgifterna är nedtecknade i slutet av 1800-talet, medan det
yngsta materialet är nedtecknat på 1950-talet.
Geografiskt sett är de använda uppteckningarna härstammande från 88 olika orter något
sånär jämnt fördelade över så gott som hela landet, alltifrån Egentliga Finland och
Karelska näset i söder, till Lapplands nordligaste kommuner i norr.
Beträffande de 86 olika informanter som det uppges att ha bidragit med information
kan det så när som på några undantag konstateras att alla är födda på 1800-talet. De äldsta
redan på 1830- och 1840-talen, medan de allra flesta på 1850- och 1860-talen Av dessa
informanter har 9 varit kopperskor.
Omfånget av det material som här har utnyttjats uppgår till sammanlagt 208,5 kort i det
redan nämnda formatet A6.
Dessutom har en del uppteckningar rörande koppning och åderlåtning som ingår bl.a.
i Folkminnesarkivets samlingar av etnografiska skildringar, E-samlingarna, men även i
andra samlingar, och vilka inte har excerperats på de nyssnämnda korten, även använts.
Den del av uppteckningarna i dessa handskriftssamlingar som har utnyttjats härstammar
från ett tjugotal olika orter allt från Karelska näset i sydost till Österbotten och Kajanaland
i norr. De har tillkommit mellan åren 1935 och 1959 och de har insänts av 17 olika meddelare
och de angivna informanterna vars antal har varit 12 stycken är födda mellan 1850
och 1892, av dessa är 2 kopperskor. Som kopierade och upplimmade på kort i formatet
12,5 x 20 cm uppgår dessa till sammanlagt 78,5 sidor, främst handskriven text.
1 Kansantieto 1936, s. 6.
2 Arkiston avain 1984, s. 32; Finska Litteratursällskapet 1991, s. 8.
20