Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
Koppning i Finland fram till mitten av 1900-talet - Helda
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
då ansåg att hornen därvidlag drogs fast på det ställe <strong>av</strong> kroppen där man kände <strong>av</strong> värken<br />
eller åtminstone i dess omedelbara närhet så som t.ex. vid värk i skuldrorna eller värk i<br />
ryggen på skuldrorna. I en del fall påpekas detta även direkt, det heter t.ex. att ”tio horn<br />
på skuldrorna eftersom det värkte i skuldrorna och i händerna” 1 samt att ”hornen dras i<br />
allmänhet fast i närheten <strong>av</strong> det sjuka stället sålunda på skuldrorna, ryggen, vaderna och<br />
fotsulorna”. 2<br />
Sammanfattningsvis kan man beträffande fastdragning <strong>av</strong> kopphorn på skuldrorna<br />
säga att det har varit vanligt att man koppade på skuldrorna samtidigt som man gjorde<br />
det i nacken och på ryggen. Mera preciserat kan man enligt uppteckningar från slutet <strong>av</strong><br />
1910-<strong>talet</strong> och början <strong>av</strong> 1920-<strong>talet</strong> konstatera att man koppade på skuldrorna mot värk<br />
förorsakad <strong>av</strong> ond blod i skuldrorna. Något som även <strong>fram</strong>kommer senare, i uppteckningar<br />
från 1970-<strong>talet</strong>. Men kopphorn på skuldrorna har även, såväl enligt uppteckningar<br />
från 1920-<strong>talet</strong> som enligt uppgifter rörande 1920–1940-talen varit bra mot huvudvärk<br />
och ryggåkommor. Botandet <strong>av</strong> blodtryck, liksom även koppning där det värkte, omtalas<br />
i de sentida uppteckningarna i samband med koppningen på skuldrorna.<br />
5.3.6 På ryggen oftast i liggande ställning<br />
Förutom det som ovan speciellt har omnämnts, det att man mot vissa bestämda sjukdomar,<br />
eller krämpor drog fast horn såväl i nacken som på skuldrorna, vilka ju så att säga har<br />
utgjort en del <strong>av</strong> ryggen, så tycks nog ryggen, selkä med undantag <strong>av</strong> själva ryggraden som<br />
en helhet ändå ha hört <strong>till</strong> ett <strong>av</strong> det kanske bäst lämpade ställen eller delar <strong>av</strong> kroppen<br />
som man har valt att dra fast kopphorn på. (Se bilderna nr 19 & 20.)<br />
För det mesta har den som skulle koppas intagit en liggande ställning i de fallen att det<br />
bestämdes att man skulle koppas på ryggen. Men det har faktiskt också förekommit att<br />
man har valt att koppa på ryggen med den som skulle koppas i sittande ställning. Ryggen<br />
eller ryggt<strong>av</strong>lan har dessutom utgjort den del <strong>av</strong> kroppen på vilken man i regel har<br />
dragit fast det största an<strong>talet</strong> kopphorn samtidigt. Och vid koppning just på ryggen har<br />
man också använt sig <strong>av</strong> kopphorn <strong>av</strong> så att säga normal storlek. Det <strong>fram</strong>går också att<br />
samtidigt med att man hade kopphorn fastdragna på ryggen så har man också koppat på<br />
ett flertal andra ställen <strong>av</strong> kroppen.<br />
Av en sammanställning <strong>av</strong> uppgifterna om de olika kroppsdelar på vilka man har koppat<br />
samtidigt som man har haft kopphorn fastdragna på ryggen <strong>fram</strong>går det, att man för<br />
det mesta faktiskt har koppat i nacken samtidigt som på ryggen i vissa fall även på skuldrorna.<br />
Den eller de delar <strong>av</strong> kroppen som man oftast dock tycks ha dragit fast horn på samtidigt<br />
som på ryggen har faktiskt varit fötterna. Men även på låren, benen samt på armarna<br />
har man haft horn fastdragna samtidigt som på ryggen, någon gång även på bakdelen<br />
samtidigt som på ryggen.<br />
1 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 381, s. 19. Kangasniemi. 1972.<br />
2 TYKL/frågebl./46: meddelare nr 352, s. 12. S:t Andree. 1972.<br />
181
Change language